Filmrecension: The Experiment, Julia Rönnlund

The Experiment

Julia Rönnlund

Drama thrillern The Experiment (2010) regisserad av Paul Scheuring som även skrivit samt regisserat serien Prison Break, är baserad på en verklig beteendepsykologiskt studie, ett experiment som utfördes på Stanford universitetet år 1971. Experimentet var utfört av Philip Zimbardo gick ut på att samla 26 män och erbjuda dem $14.000 vardera för att klara av två veckor i en fängelsemiljö. Slumpmässigt delades dessa män upp i två olika grupper, i rollerna fängelsevakt samt intern. Inom loppet av några timmar uppstod rollkonflikter då flera av vakterna, såsom The Butler-stjärnan Forest Whitaker, börjar missbruka sin artificiella och totala makt. Få men tydliga strikta regler var de tvingade att förhålla sig efter men båda grupperna överskred dem i filmen utan att de fick de utlovade straffet, en röd lampa lös och experimentet stoppades vilket skulle resultera i att åka hem utan pengar.

De som fick positionen fånge blev avpersonifierade genom att bli tilldelade likadana kläder samt att bli benämnda vid ett nummer. De fick ej bli kallad vid namn och de fick ej tala till vakterna om inte vakten först talade till honom. Vakterna fick en typisk polisuniform, redan här utstrålar de en högre auktoritet och position, inklusive en batong trots de strikta reglerna kring förbjudna våldshandlingar. Samtidigt fick fängelsevakterna militärkostymer och reflekterande solglasögon med syfte att fångarna inte kunde se deras ögon vilket i dess tur resulterade i att vakterna uppfattades som mindre humana.

Detta är en intresseväckande film att se ur ett mikrosociologiskt perspektiv då det framstår att ens persona kan totalt förändras vid tillgång av makt. Det jag reagerade mest på var ej de grafiska och många våldsscenerna utan det som fick det att krypa under min hud var hur de presenterade att statusindelningen ändrade på de tidigare vänliga karaktärerna. De visade att vakterna tog sin roll på lite väl allvar. Är detta på grund av tertiär socialisation att vi har en förutfattad mening om hur vi skall agera i en situation vi ej tidigare utsatts för? En vakt gick från kostymnisse till att slå fångar med batong. Det är intressant hur fångarna tar för givet att gå in i en roll som undergivna, men också hur de agerar i en position som hotade. Andra faktorer kan ha varit pengarna de skulle få och hur de i sin tur triggade de saddistiska inslagen.

Precis som boken säger, “vi är summan av de relationer vi har runtomkring oss - vi är våra roller cóch genom våra roller skapas också vår identitet.” summerar detta upp filmen.