Intervju: Emelie Wallin

Intervju av Emelie Vallin

Jag intervjuar Pamela Olave, 45 år.

E: Kan du berätta vad du jobbar med?

P: Jag jobbar som IT-samordnare på vård och omsorgsförvaltningen i Botkyrka kommun.

E: Ok, vad är dina arbetsuppgifter?

P: Eh oj, jag har ett operativt ansvar för alla dem system som vi använder inom förvaltningen, både sådana som vi själva äger och dem som är kommun gemensamma.

E: Ok, hur ser dina arbetsförhållanden ut?

P: Hur menar du med arbetsförhållanden?

E: Nä men vad heter det, typ, när har. Typ såhär. När måste du, eller typ. Hur stora krav har du på dig?

P: Aa, alltså ja det krävs ganska mycket. Alltså det är många bollar i luften.

E: Mm.

P: Ofta snabba beslut eller få andra att fatta rätt beslut, sånt kan vara knepigt. Och sen jobbar jag med rätt mycket människor och då kan det vara, vissa människor ska man ta på ett sätt och andra på ett annat sätt.

E: Ok, eh vilka timmar jobbar du och är timmarna rimliga gentemot din lön?

P: Eh jag har ju årsarbetstid och det gör ju att jag egentligen får förlägga min arbetstid hur jag vill.

E: Mhm.

P: Eh, men snittet är 7,8 timmar om dagen.

E: Mm.

P: Fast jag jobbar oftast, eh, lite mer vissa dagar och lite mindre andra dagar.

E: Mm, ok.

P: Vilket gör det lätt, eftersom jag lämnar på morgonen men inte behöver hämta. Förutom på fredagar. (Hämta/ lämna hennes son)

E: Betyder det att du kan liksom såhär om du känner, nej jag känner för att, eller de om det kommer upp någonting och du känner, nej jag måste gå tidigare jag måste vad heter det, börja tidigare. Då kan du bara lägga om det.

P: Aa jag kan bara lägga om min arbetstid själv, aa.

E: Det är ju ganska smart ändå. Eh, skulle du rekommendera ditt jobb till någon, typ om någon frågade dig om just ditt jobb och hur det är?

P: Alltså, jag tycker att mitt jobb är jätte roligt jag lär mig någonting nytt varje dag. Och sen är det ju, vi, alltså jag jobbar ju inte med, med brukare eller patienter eller vad man ska säga, jag hjälper ju dem medarbetarna hos oss som faktiskt hjälper någon i slutändan. Och jag kommer från vården från början, jag har jobbat som på äldreboende, så att eh det gör att jag ändå känner att mitt jobb har en mening i någonting större. Jag har många kollegor som har gått till privata värden och jobbat som konsulter men där är det pengar, pengar, pengar som gäller. Och visst vi kör ju också pengar eftersom vi är en politisk-styrd organisation och har en budget o hålla oss till. Men slutändan är inte att känna pengar utan slutändan är att hålla budget, och det är någonting annat och att slutändan så måste vi ibland fatta beslut som kostar pengar men det är för att lagen säger att vi måste uppfylla vissa saker för att våra medborgare ska må bra. Och det tycker jag då ger det en större mening än något som kanske är lite hårt som många kan tycka, men jag kommer alltid ihåg att den som är i slutändan, längst ut, är ju en person som behöver vår hjälp.

E: Vad tycker du är roligt?

P: Jag tycker det är roligt att jag aldrig vet riktigt hur min arbetsdag ska se ut.

E: Ok.

P: Jag går på väldigt mycket möten, och det kan va väldigt spretigt och ena sekunden så kan det handla om utbildning för personal och hemtjänsten och nästa då ska vi införa nåt nytt i kommungemensamt i kommunen som OneDrive, det är stora grejen just nu att vi ska gå över till 2016 och OneDrive. Och säkerställa att alla dem systemen vi har klarar av det, för det finns ju system som är ganska gamla och inte riktigt klarar det. Och då måste jag liksom komma ihåg å binda ihop rätt folk och tekniker ringer å, aa men ni har ju det här systemet, aa då måste jag hitta någon därute som använder det här systemet som kan hjälpa till, och som kan förklara både för den som jobbar hos mig längst ut då. Kan vara en sjuksköterska det kan vara en renassistent det kan vara hemtjänst. Asså så, att aa nu ska vi göra det här, jamen varför då, jo men det e för att det här är jätte bra. Å sen å andra sidan så måste jag gå tillbaka till den där teknikern och förklara, men när du pratar med den här personen som du sen ska prata med gällande det här systemet. Det här systemet använder dem för att lägga upp träningsprogram till exempel. Jaha så att dom också förstår nyttan med det här programmet. Så varför det är viktigt.

E: Ok bra, ehm, har du några roliga minnen från ditt jobb?

P: Ja asså jag har ju faktiskt många roliga minnen, men eh, aa jo, det har jag. Det kan ju bli många konstigheter och lustigheter ibland av att, eh, folk som inte riktigt vet, det tekniska. Eller som en kollega till mig som också jobbade med IT, hon jobbar inte kvar längre, hade problem helt plötsligt med sin dator, och å det är ju ganska jobbigt för oss och behöva ringa till våran service och säga ’Hej JAG behöver hjälp’ för det brukar ju vara vi som ringer i andras namn, så då fick det komma någon tekniker. Och då visade det sig att hon hade glömt att trycka in nätverkskabeln.

E: Haha.

P: Det var det som gjorde att hon inte kunde logga in, det var jätte pinsamt, och det skrattar vi fortfarande åt idag, då när hon då inte kunde få sin dator att fungera. Opps.

E: Ehm. Hur länge har du jobbat?

P: Jag har jobbat i, 16 år.

E: Oj.

P: Fast jag började som ekonomiassistent.

E: Mhm, då du har liksom jobbat dig upp?

P: Aa, asså det fanns ingen som jobbade med IT på förvaltningen det var bara liksom tekniker på IT avdelningen. Men sen så började dem, aa men dem behövde någon som köpte in datorer, för att dokumentera, det är ju sånt som vi använder datorer till, och då fick jag ta det. För det var ingen annan som ville göra de. Och då började jag gissa att det var mycket datorer och hålla koll på och så behöver jag håll koll på det. Och sen så var det telefoner som skulle köpas in och sen insåg man att nån behövde kunna telefoni frågor på förvaltningen och då fick jag ta det. Sen har det byggts på, så plötsligt så, vet inte hur men jag var IT-samordnare.

E: Hehe.

P: Den första hos oss, jag är den ända IT-samordnaren som funnits.

E: Ok, va coolt. Eh, vilken utbildning krävs, eller liksom hur.

P: Asså mina kollegor, en del har ju högskoleutbildning, å, jag vet inte riktigt vad dem har för utbildning. Kanske mer teknisk, jag är ju inte teknisk av mig kunnig, men eh jag tror att jag vinst av att jag har jobbat inom äldreomsorgen, asså jobbat inom omsorgen. Jag har jobbat som godeman, och det gör ju också att jag förstår den delen av vad som kallas funktionsnedsättnings området. Så jag har lite koll på vår verksamhet. Men sen är jag ju lite intresserad av att, aa, datorer och telefoner och så. Men jag är inte så teknisk kunnig, men jag eh har inte svårt att ställa frågor, om jag inte förstår. När dem här gubbarna, för det är rätt mycket gubbar och killar fortfarande, blir för tekniska, då har jag inget problem med att säga, nu förstår jag inte riktigt vad fu menar, förklara. Och så lär jag mig så, det fanns många saker jag inte visste när jag började som jag kan nu liksom, så eh, men jag tror att för min del så har det varit ett intresse och att jag kan lite ekonomi å att jag kan den verksamheten jag jobbar för. Och sen att jag inte är, att jag är nyfiken, och att jag vågar ställa frågor och tycker om förändrings arbete för att hos mig så ser det aldrig likadant ut, man måste bara hänga med liksom. Och så försöker jag göra det bästa för dem jag jobbar med.

E: Ja eh, skulle du vilja eller kunna byta jobb?

P: Asså det är klart att jag funderar ibland när det är lite motigt, att ska jag verkligen hålla på med det här i, i massa år till? Innan jag går i pension, 20 år till, men eh, jag eh, hittills vill jag nog inte byta tror jag. Men visst, det tänker man. Man gör sig en funderare ibland, att det är det här jag vill göra, men hittills är jag kvar.

E: Ja a. Eh Finns det några för eller nackdelar med ditt jobb?

P: Asså fördelarna är att det är väldigt fritt, jag lägger upp mitt jobb själv, jag har ganska högt förtroende hos min chef, jag har en jättebra chef nu, jag har haft det emellanåt lite motigt när jag inte har haft en bra chef, men nu har jag en jättebra chef, som ger mig fullt förtroende och eh jag har ju lite sammanhållande roll så att jag har ju kollegor, jag är ju inte arbetes, jag är ju inte chef men jag har ju ändå lite mer övergripande ansvar och jag tycker det är ganska kul, att jag ska ha kollen på vad alla gör även om jag inte övervakar så är det ju sådär ah men om det kommer in några nya saker som folk behöver och då, ”A men prata med Pamela” och så får jag diskutera med mina kollegor, att jag håller ihop det, det är det jag tycker e roligt. Och som sagt jag vet nästan aldrig hur en dag ska se ut, alls.

E: Det låter jätteroligt, eh, skulle du säga att ditt jobb är mans- eller kvinnodominerat?

P: Ah he, det är mansdominerat, fast dt har blivit mycket mycket bättre. När jag började med det här för 10 år sen så var jag oftast ensam tjej, och det var ju inte alltid så kul. Men nu är det faktiskt mycket mycket mer kvinnor, ah eh men det är fortfarande mansdominerat.

E: Eh hur ser löneskillnaderna ut i så fall?

P: Dom är nog ganska stora, ja.

E: Får man fråga hur mycket du får?

P: Hur mycket jag kärnar? Jag kärnar 35 000 ungefär.

E: Det är ju ganska bra.

P: Aa men jag har jobbat mig hårt, jag har jobbat hårt för den lönen.

E: Ok tack det var alla mina frågor.

P: Varsågod.