Genus: Malin Ströberg & Ellen Reuterberg

Malin Ströberg & Ellen Reuterberg:

Svar på frågor avsnittet Genus

1.  

Biologiska:

Manliga - Mer muskler, mörkare röst, längre m.m.

Kvinnliga - Föda barn, amma barn, tidigare pubertet, kortare m.m.

Konstruerade:

Manliga - okänsliga, ha makt, smarta, bråkiga, ansvar m.m.

Kvinnliga - känsliga, underordnade, snälla, lugna, hjälplösa m.m.

    2.

Kvinnligt: docka, natt (Malin), vin, katt, Bil, gråta,

Manligt: sol, natt (Ellen), kniv, öl, hund, Bil, gnälla, ryggrad, våld, fred (Malin)

fred? (Ellen)

Vi börjar med att förklara hur vi delade in orden och varför vi hade delade meningar om vart de bör vara placerade. Ordet natt tyckte Malin var ett kvinnligt ord och varför var för att i egyptisk mytologi så är guden Helios över solen en man och nattens väktare en Gudinna, därför kopplade hon detta ord till kvinna. Ordet natt för Ellen kändes som ett manligt ord då hon kopplade det till att kvinnor ofta inte förväntas gå ut på kvällarna då det ses som farligt.

Ordet fred var vi inte heller överens om, Malin tyckte att båda orden våld och fred var typisk manliga eftersom att både krig och konflikter startas och avslutas av män historisk sätt så har inte kvinnor deltagit i vare sig våld eller fred.  Ordet för Ellen var svårt att placera. Hon upplevde att ordet varken var kvinnligt eller manligt för att det är något som istället är något som de flesta vill ha.

Bil var också ett ord som vi hade problem med. Ordet kopplar vi till manligt då bilar oftast ses som ett manligt objekt då media oftast kopplar det till det. Men dock så ses ofta fordon som kvinnor och ska representera en kvinna och därför ser vi ordet dessutom som kvinnligt. Vi har en teori på vad detta beror på, ett fordon och andra objekt som t.ex. klockan ses som det kvinnliga eftersom att ägaren ses som manlig, en chaufför, och ägaren till klockan i det här sammanhanget blir kvinnan ett objekt som ägs av mannen.   

Orden i sig märker man ju, trots att vi är lite oense om vissa, har betydelser hos oss som vi inte kan rå för. Vi lär oss som barn och genom våran uppväxt hur/ vad som är rätt och vad som förväntas av oss inom de olika könen. Och på grund av detta så kopplar vi ord till kön och det kan ibland vara svårt att koppla bort och det kan ibland leda till problem hos båda könen så fort någon gör något som inte är förväntat av dess roll som man eller kvinna.

       3.

Vi hoppar över frågan då vi upplever att det är svaret på första.

       4.

Vi upplever att fallet på sida 182 är mycket konstigt. Att hon skulle förlora jobbet på grund av att hon ville ha barn och dom inte ville bekosta en ersättare på grund av föräldraledigheten är onödigt. Frågan är ju om han hade gjort samma sak om det hade varit en man som väntade barn hemma och sedan skulle ha föräldraledighet. Skulle detta accepteras eller skulle samma sak hända honom? För kvinnan kan inte precis välja ifall det skulle vara hon eller mannen i förhållandet som skulle föda.

       5.

Man kan till exempel ta upp allt det där med #metoo. Främst kvinnor i samhället har utsatts för härskartekniker samt sexuella övergrepp och på grund av en kultur i vårt samhälle där exempelvis våldtäkt har skuldbelagts på offret i och med frågor som “vad hade du på dig” eller “var du full” så har kvinnor och andra offer ofta tystats ner och inte vågat säga ifrån.

Sen kan man ta upp det att majoriteten av de högsta rollerna i samhället med makt att påverka är placerade på män. Som till exempel hos partiledare så är det få kvinnor och av de som blir valda till statsminister har det aldrig varit en kvinna.

       6.  

Malin har t.ex. varit med om sexuellt ofredande kommentarer och försök från fullkomliga främlingar.

Ellen upplever att det mest har varit situationer där att vara tjej har hållit henne ifrån saker hon önskar att hon hade kunnat göra. Till exempel så känns det som att skaffa nära vänner som tjej för henne är svårare på ett sätt om hon jämför med sina killkompisar som kan bli bra vänner med andra killar jättesnabbt. Hon vet inte vad det beror på, om det faktiskt är för att hon är just tjej och att folk bara ser henne som snäll och sen inget mer, eller om det faktiskt ligger något i det.

       7.

Såklart finns det väl skillnader i hur män och kvinnor “ska vara” som är bra. Många mår bra i de roller som de tilldelas och trivs och njuter av hur dom är även om det är enligt normen och det är jättebra! Det är många killar som gillar att vara typiskt starka och gillar spel och är nördiga och mår bra över att vara på det sättet, och tjejer som gillar smink, göra sig fina, shoppa osv och är jätte nöjda med det också. Och då är såklart skillnaderna jättebra. Men dessutom så finns det många som mår dåligt över de olikheter som förväntas utav oss.

        8.

Malin anser att vi alla är biologiskt olika och därför ojämna, inte bara män och kvinnor utan alla. En person med korta ben kan inte springa lika fort som en med längre ben vilket kön de än har. Däremot är det statistiskt bevisat att män i genomsnitt är längre än kvinnor och det är därför fullkomligt rimligt att män har ett övertag inom de aktiviteter där mycket springande och längre kroppsformat krävs. Om en kvinna har bättre kondition än mannen hon tävlar mot i långdistanslöpning så är chansen stor att kvinnan kommer att vinna. Vi har biologiskt bättre och sämre egenskaper än vår motpart vare sig man eller kvinna. När Malin var yngre och hennes vänner sa “Tjejer är bättre än killar” så brukade hon svara med “På vad?”. Att kalla män bättre än kvinnor på att springa skapar just den här frågan, på vad? Att springa fortare än kvinnor? Visst men även då beror det på mer än könet, ålder, längd, träning? Dessa små knep och egenskaper gör att man under andra omständigheter skulle kalla kvinnan en bättre löpare än mannen. Att inte biologiskt sätt ha fördelen i den aktivitet kvinna eller man utövar, betyder inte att denna borde ge upp. Har du inte styrkan eller snabbheten för att klå din motståndare, ha bättre teknik. 

Ellen håller med.

        9.

Ellen tycker att det ordet feminism representerar är jättebra och hon håller helt med om ett samhälle där alla har samma förutsättningar osv. Men att använda ordet på henne själv har hon jättesvårt för. Och varför är för att hon inte vill att någon ska koppla henne till tankar som hon inte håller med om och står för. För det många inte vet är just att Feminism är så mycket mer än bara ett sätt att tänka. Det finns olika feminister som vill olika saker och det finns dessutom många fördomar om feminister så därför är det personligen ett rätt svårt ord att kalla sig själv tycker hon men egentligen är hon det men går inte runt och säger det.

Malin håller till stor del med men har andra åsikter när det gäller ordet feminist. Hon tycker nämligen att feminism är ett samlingsord på något som inte borde bli “draget över en kam”. Det finns många mycket olika typer av feminism, likhet, särarts, radikal m.m. och dessa fördomar som Ellen nämner kommer främst från de längst ut på sidorna. Den minsta andelen i vilket sammanhang som helst är det som gör mest ljud eftersom att denna del utgörs av extremister. På grund av detta får den minsta delen mest uppmärksamhet och representerar därför hela sammanhanget för dem utanför. Att radikalfeminister representerar alla typer av feminister finner Malin lika absurt som om Sverigedemokraterna skulle representera alla partier i riksdagen.   

      10.

Ja och tydligast för mig har väl varit när någon i klassen blivit mobbad. Speciellt när man var liten. Då användes mycket av härskarteknikerna osynliggörande och förlöjligande.

   

      11.

Reklam är något som Ellen ofta skrattar åt hur löjligt det är. Hur män och kvinnor visas i reklam är på riktigt skrattretande ibland. Om man jämför två rakhyvels reklamer. En riktad till män och en till kvinnor så är mannens reklam ofta visad såhär: mörka färger, rakhyveln ska låta så teknisk som möjligt i beskrivningen, ofta en manlig mörk röst i bakgrunden, häftig musik, ofta bilar eller fotbolls relaterade inlägg.

Kvinnans reklam är ofta visad såhär: ljust och ofta rosa färger, pratar mycket om hur len din hud kommer att bli, en kvinnlig lugn röst, en leende kvinna som visas älska sin rakhyvel när hon drar den längs benet medan hon befinner sig i ett ljust badrum.

Liksom, det är rakhyvlar? Dom gör exakt samma sak och dom är oftast inte ens annorlunda på något sätt utom till utseendet.

       12.

Ideal och förväntningar att följa könsstereotyperna påverkar oss människor/kvinniskor mest i ungdomen och detta är till mycket stor del reklamer och företagen självas förtjänst. Trots att vi har insett detta så lever stereotyperna kvar och frodas och de som inte passar in i t.ex. lådan “tjej”, placeras istället i lådorna “pojkflicka”, “manshatare”, “lesbisk”(trots sexualitet) m.m.. Malin tycker själv att hon vid första anblick är ett ganska dåligt exempel på sin adopterade filosofi, att be könsstereotyper fara och flyga. Detta eftersom att hon främst gillar pastelliga färger (så kallade kvinnliga), har långt hår, m.m. och dessutom en stereotypiskt kvinnlig passion (sång). Däremot finns det andra aspekter där hon kan känna sig som en alien bland andra tjejer. Malin har flitigt observerat att dessa stunder främst inträffar med tjejer som inte går den estetiska utbildningen.

    

       13.

Vi vet inte riktigt hur vi ska svara på denna fråga som med allt annat här i världen så finns det ingen perfekt balans där absolut alla är nöjda. om vi tar ett exempel för samma lön för kvinnor och män, kvinnan blir glad, om hon har en partner blir säkert denna glad, Arbetsgivaren blir dock inte glad och om kvinnan blir gravid och/eller behöver vara mammaledig så gör detta att arbetsgivaren förlorar pengar på att betala lön till någon som inte arbetar. Detta i sin tur leder till att kvinnor blir mycket dyrare att anställa än män och att många arbetsgivare väljer att giva arbete till män istället. Om man dock gör barnledigheten lika för män som för kvinnor så kan det finnas vare sig man eller kvinna som inte kan lämna arbetet men då måste, denna cirkel kan skrivas tills att jag somnar. Arbetsgivaren betalar lön för den missade tiden, föräldrarna är glada, arbetsgivaren är olycklig.   

       14.

Ellen anser att kvotering, så som hon förstått det kan vara bra för att inte en grupp av människor ska uteslutas i olika sammanhang men samtidigt så vet hon inte heller om man måste använda sig utav det alltid. Ibland måste man inte alltid tänka att ” vi saknar en av den här gruppen av människor” för att kunna utföra något bara för att det skulle vara mer ”rätt”. Utan ibland kanske det behövs att man bara tittar på skicklighet eller kunskap i vissa områden och inte på vem personen är i utseende eller kön. Men ja det kan vara bra i vissa sammanhang

Malin anser att kvotering skapar lika många problem som lösningar och vare sig man ska använda denna taktik eller inte, beror på vilket problem man anser vara störst. T.ex. en balett linje och åtta sökande varav sex st. är tjejer och två killar, skolan har fyra platser. Vi säger att de sex balettdansöserna är “bättre” än de två balettdansörerna. Om skolan haft brist på duktiga dansare så borde de ta in fyra dansöser, om de istället vill skapa mer diversitet på linjen så tar de in dansarna. I vilket fall så kommer någon/några känna sig diskriminerade emot.   

       15.

Vi båda tycker att föräldraledigheten bör vara delad lika. Det känns mest logiskt. För har båda föräldrarna gått ihop och valt att skaffa barn så bör båda ta lika mycket ansvar till att spendera tid med den och uppfostra den. Och enligt oss så känns det som en skyldighet att dela på egen tiden som uppstår i och med att ens partner är föräldraledig för att ha tid till att fortsätta utveckla sig i sin karriär och sitt jobb.