Summa sidvisningar

15,294

torsdag 18 januari 2018

Genus: Marija Stevanovic

Marija Stevanovic
Genus

1.      Vad är manliga respektive kvinnliga egenskaper enligt dig? Vilka av dessa är biologiska och vilka är konstruerade menar du?

 Kvinnliga
        Biologiska: omhändertagande, hjälpsam & trygghetssökande.
 Socialt konstruerade: känslig, krävande & osjälvständig.

 Manliga
        Biologiska: stark, muskulös & arbetsflitig.
 Socialt konstruerade: okänsliga, våldsamma & arrogant.

2.      Vissa ord anses mer manliga och vissa andra anses mer kvinnliga. Följ din instinkt och kategorisera dessa ord i manligt och kvinnligt: docka, sol, natt, kniv, öl, vin, katt, hund, bil, gråta, gnälla, rakryggad, våld, fred. Diskutera hur ni delade in orden. Varför anses vissa ord mer manliga och vissa mer kvinnliga? Analysera med hjälp av kulturbegreppet och socialisationsbegreppet?

 Kvinnligt: docka, sol, vin, katt, gråta, gnälla, rakryggad, fred.
 Manligt: natt, kniv, öl, hund, bil våld.

Jag delade in orden på följande sätt då de lätt kan förknippas med olika stereotyper om könen. Dock blir ett kvinnligt ord då små flickor leker med dockor, medan bil blir ett manligt ord då små pojkar leker med bilar. En egenskap som kvinnan faller under är mjuk och känslig, därför blir fred kvinnligt medan ord som kniv och våld blir manligt då män anses som våldsamma och aggressiva.

3.      Vilka egenskaper tillskriver du män och kvinnor? Varför?

En egenskap jag tillskriver kvinnor är konsekventa. Kvinnor tänker och analyserar sina egna och andras handlingar mer än vad män gör. Att just konsekvent är en egenskap jag tillskriver kvinnor beror också på andra egenskaper som kan förknippas med kvinnan, exempelvis försiktighet. Ett konkret exempel där kvinnor är mer konsekventa är att ta till våld, män kan lättare “blåsa upp” och börja slåss mellan kvinnor vet vilka konsekvenser våld tillför. Att kvinnor anses konsekventa kan också bero på att män kan anses vara förhastade och därför reagera snabbare.

En egenskap jag tillskriver män är ledande. Detta då män ofta ska anses som den ledande parten, de ska styra, ställa och ha ansvaret. Denna egenskap speglar sig mycket i arbetsmarknaden. Vi kan exempelvis urskilja att den största delen av alla VD:n är män, alltså har de en ledande roll i ett företag.

4.      Diskutera fallet som tagits upp av diskrimineringsombudsmannen (DO) på sidan 182. Tycker du det är fel av en arbetsgivare att inte anställa en kvinna för att hon är gravid? Varför tror du sådan diskriminering förekommer?

Det är förståeligt att arbetsgivaren skulle föredra en anställd som inte kommer vara i behov av föräldraledighet då det blir mer effektiv och mindre dyrt, däremot finns det punkter som arbetsgivaren bör tänka igenom. Just i detta fall är det en kvinna vi talar om, han utsätter kvinnan för en härskartekniken dubbelbestraffning då han tvingar henne välja mellan jobb och familj. Dessutom kan man säga att han fråntar henne hennes rätt och frihet att skaffa barn, vilket absolut inte ska behöva ske på grund av en arbetsplats. Arbetsgivaren borde även ta hänsyn till den kompetens kvinnan har, det kan vara så att hon är bäst lämpad för jobbet och därför bör ha kvar sin plats trots det att hon kommer behöva vara borta under en viss period. Förutom detta kan även en manlig anställd vara i behov av föräldraledighet.

Jag tror att sådan diskriminering främst beror på att arbetsgivaren vill göra det som är bäst för företaget. Det är mycket smidigare och mer lönsamt att ha någon som med säkerhet kommer vara fast anställd utan ledighet under en längre period. Att denna form av diskriminering främst drabbas kvinnor beror helt enkelt på att kvinnor är i större behov av ledigheten i samband med graviditet.

5.      Kan du hitta fler exempel för ett patriarkalt samhälle i Sverige idag?

De högre positionerna är upptagna av män. Exempelvis har dem flesta bolagen manliga VD och riksdagen är mestadels bestående av män.

6.      Har du någon gång särbehandlas på grund av ditt kön?

Jag har särbehandlats på grund av mitt kön, både på ett positivt och negativt sätt. Det har hänt att jag fått rabatt på entrébiljetter för att jag är tjej och fått åka gratis på tivoli medan mina killkompisar behövt betala. Sedan har det även hänt att jag inte har fått vara med i olika spel eller hjälpa till med något bara för att jag är tjej och “inte skulle klara av det”.

7.      Finns det olikheter som är bra?

Kvinnor har förmågan att bära ett barn och lever i snitt längre än män. Samtidigt har män rent generellt färre hälsoproblem än vad kvinnor har. Det är exempel skillnader som gynnar de olika könen på olika sätt.

8.      Finns de ojämlikheter som kan vara motiverade?

Då fler män än kvinnor är representerade i högre positioner kan det vara motiverande för unga tjejer att vilja utbilda sig och eller kämpa inom en sport för att kunna nå till samma position. Att vara underlägsen och endast se en kvinna överlägsen kan alltså ses som en motivation för att ta sig upp till samma position.

9.      Hur ser du på ordet feminism? Väljer du att kalla dig för feminist?

Begreppet feminism har en tyngd i sig då det symboliserar en viktig samhällsfråga och en kamp. Jag anser att ordet är väldigt viktigt och relevant. Tyvärr associeras detta ord ofta med extremism vilket leder till att “Feminism” ses som något skrämmande. Då jag inte är så insatt i olika feministiska debatter och frågor som berör ämnet vet jag inte om jag har rätten att uttrycka mig och identifiera mig som feminist, men jag kan stolt säga att jag står för jämställdhet och om det är nog för att kalla sig för feminist så är svaret ja.

10.  Känner du igen någon situation där du eller någon annan blivit utsatt för någon av härskarteknikerna?

Jag har befunnit mig i situationer där jag inte fått vara delaktig i diskussionen, alltså tekniken av osynliggörande. Min åsikt eller kommentar har helt enkelt viftats bort för att det anses vara orelevant då jag är tjej och inte kan förstå eller sympatisera med det konversationen handlar om.

11.  Vilken bild av män och kvinnor tycker du att reklamen förmedlar?

Reklam visar ofta väldigt stereotypiska bilder, samtidigt som de är väldigt fixerade kring ideal. Ellos reklam för underkläder är ett exempel. Reklamens syfte bör vara att sälja underkläderna, ändå tycks focusen hamna på den kvinnliga modellens kropp. Syftet blir istället någon slags bodypositivity kampanj, en fin tanke absolut, däremot blir det lite kontroversiellt då reklamen numera har syftet att få samhället att acceptera kroppen och inte att skapa intresse för att köpa underkläderna. Kroppen blir då objektifierad. Det är kroppen som ska “säljas in” i människors ögon för att bli accepterad och omtyckt, inte produkten d.v.s. underkläderna.

12.  Hur påverkas du av de mediala bilderna av manligt och kvinnligt?

Jag skulle påstå att jag är relativt medveten om hur subjektiv media kan vara, dock tror jag att jag ändå påverkas omedvetet. Mediala bilder förtydligar normerna om vad som anses kvinnligt eller manligt och ju mer av dessa budskap vi får se desto mer reagerar vi på något eller någon som bryter normen.

13.  Hur tycker du att man ska ändra på strukturella orättvisor?

Det är viktigt att väcka medvetenhet om att det finns en struktur och norm som alla inte behöver passa in i eller acceptera. Detta kommer leda till att fler vågar stå upp för sina åsikter och vara villiga att förändra på den orättvisa som finns. Man kan väcka medvetenhet genom att exempelvis utbilda, visa hur det varit förr i tiden och visa att mönstret finns kvar än idag. Även olika lagar eller en policy på en arbetsplats kan vara en faktor för förändring. Exempelvis kan man införa policys att alla män och kvinnor på arbetsplatsen ska ha lika rätt till ledighet, timlön osv.

14.  Vad anser du om kvotering?

Jag anser att kvotering absolut kan vara nyttig och i vissa fall ett behov. Det är ett effektivt sätt att skapa mångfald på en arbetsplats eller utbildning samtidigt som det bidrar till att bryta strukturer som bildats. Genom att kvotera in en människa med ett visst kön eller etnicitet visar man de som känner sig begränsade att även de har en chans att lyckas inom ett visst yrke, exempelvis kvinnor som vill bli bilmekaniker.  Däremot anser jag att kompetens ändå ska vara det mest styrande, man får inte stirra sig blind i att förändra strukturen och därför endast kvotera in människor utan att riktigt reflektera om vilken kompetens andra runtomkring har.

15.  Vad anser du om att tvinga pappor vara hemma hälften av föräldraledigheten?

Även detta ser jag som något positivt. Dels är det mer rättvis för kvinnorna då de får möjlighet att fortsätta utveckla sin karriär och tillgång till sin fulla lön. Förutom detta anser jag att detta är bra för barnets skull, med en pappa som är hemma halva föräldraledigheten kommer relationen mellan barnet och pappan bli bättre då barnet blir omhändertaget av både föräldrarna och inte bara en.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Sociologisk undersökning - Gabriella, Ornina och Louisa

https://docs.google.com/document/d/1Hv5gJUjmq12L9eolxdXSZ6uPUn1V4OKzoo1yxZrC6hM/edit?usp=sharing