Summa sidvisningar

15,324

fredag 19 januari 2018

Genus: Ellen Ellen Stackhammar


Ellen Stackhammar
Uppgifter sidorna 186-187

1.      Vad är manliga och kvinnliga egenskaper enligt dig? Vilka av dessa är biologiska och vilka är konstruerade menar du?

För mig är de manliga egenskaperna dem som tyder på styrka och stabilitet. Männen känns mer känslomässigt stabila och starkare än kvinnorna som istället enligt mig känns mer känslosamma och svagare. Dessa egenskaperna är konstruerade sedan länge tillbaka i strukturerna men det finns även egenskaper som är biologiska. Man tycker ofta även att männen är större än kvinnorna och det är en biologisk egenskap samt att männen har lättare att få större muskler än kvinnor vilket även det är en biologisk egenskap.

2.      Vissa ord anses mer manliga och vissa andra anses mer kvinnliga. Följ din instinkt och kategorisera dessa ord i manligt och kvinnligt: docka, sol, natt, kniv, öl, vin, katt, hund, bil, gråta, gnälla, rakryggad, våld, fred. Diskutera hur ni delade in orden. Varför anses vissa ord mer manliga och vissa mer kvinnliga? Analysera med hjälp av kulturbegreppet och socialisationsbegreppet.

Kvinnligt- docka, sol, vin, katt, gråta, gnälla, fred.
Manligt- natt, kniv, öl, hund, bil, rakryggad, våld.
Jag delade in orden efter hur jag själv ser på orden och min syn har sitt ursprung i strukturerna. Exempel från orden är att sedan länge tillbaka har dockorna varit en kvinnlig sak medan öl är mer manligt. Det är inte ofta kvinnor säger till varandra “Ska vi ut och ta en öl?” men om man kollar på konversationer mellan män är det oftare man ser en sådan konversation. Man ser en könsmässig skillnad i orden och det har levt länge i strukturerna. Det har även levt i vår kultur att männen respektive kvinnorna hör ihop med dessa begrepp och vi har även blivit socialiserade in i denna kultur och struktur vilket har gjort att det är svårt att se på dessa ord som neutrala idag.

3.      Vissa egenskaper tillskriver du män och kvinnor? Varför?

Jag tillskriver som redan nämnt männen de egenskaperna som lyfter fram styrka och stabilitet medan kvinnorna tillskrivs egenskaperna som framhäver att de är svagare och mer känslosamma. Anledningen till att jag tillskriver män och kvinnor dessa egenskaper är för att jag har socialiserats in i strukturerna och det är just i strukturerna som dessa fördomar ligger.

4.      Diskutera fallet som tagits upp av diskrimineringsombudsmannen (DO) på sidan 182. Tycker du det är fel av en arbetsgivare att inte anställa en kvinna för att hon är gravid? Varför tror du att en sådan diskriminering förekommer?

Jag tycker att det absolut är fel att arbetsgivaren inte anställde kvinnan för att hon var gravid. En kvinna ska inte bli nekad ett jobb för att hon har potential för att bli och vara gravid för om alla tänkte på det viset skulle nästan inte en enda kvinna ha ett jobb i hela världen. Ett sådant tänk är inte hållbart för det kommer även hindra personer från att bilda familjer. En sådan diskriminering tror jag förekommer eftersom att det blir en kostnad för företagen att hitta ersättare och det vill företagen undvika.

5.      Kan du hitta fler exempel på uttryck för ett patriarkalt samhälle i Sverige idag?

I Sverige idag finns det fortfarande spår av ett patriarkalt samhälle om man kollar på löneskillnader mellan män och kvinnor, att männen generellt tjänar mer pengar än kvinnorna även fast de har samma utbildning och samma jobb. Man kan även kolla på hur det ser ut i riksdagen där majoriteten av alla personer som sitter i riksdagen är män samt att vi i Sverige aldrig har haft en kvinnlig statsminister.

6.      Har du någon gång särbehandlats på grund av ditt kön?

Jag har blivit särbehandlad på grund av mitt kön några gånger men den saken som ja har tänkt på mest är hur mycket plats jag har tagit i klassrummen sedan jag var yngre. Killarna har alltid tagit mer plats i klassrummen och när jag har sagt något har jag ofta blivit nedtystad av killarna för de ska framföra sina åsikter istället. Det var speciellt i grundskolan och speciellt i de yngre åldrarna.

7.      Finns det olikheter som är bra?

Enligt mig ska män och kvinnor behandlas lika och därav finns det inga olikheter som jag anser är bra, inte av de konstruerade egenskaperna och olikheterna iallafall. Den olikheten som däremot är bra är att kvinnorna bär på fostret i nio månader och får uppleva den känslan medan männen inte får det men det är en olikhet som är biologisk som vi inte kan förändra.

8.      Finns det ojämlikheter som kan vara motiverande?

Jag kommer inte på en ojämlikhet som kan vara motiverande för båda könen samtidigt. Det finns ojämlikheter som är motiverande för ett av könen men då är det samtidigt en ojämlikhet som skapar irriterade känslor hos det andra könet. Männen har enligt mig generellt fler motiverande ojämlikheter än kvinnorna. Männen har generellt högre löner vilket betyder att de kan utbilda sig lägre men ändå tjäna mycket pengar men kvinnorna har färre motiverande ojämlikheter. Det har genom tiderna varit kvinnorna som varit underordnade männen på många olika stadier men idag har man börjar förändra strukturen i samhället och det är väl i sig en sak som är motiverande för kvinnorna. Det kan vara motiverande att kvinnorna har ojämlikheter som de tillsammans drivit framåt och skapat förändringar men annars finns det inte speciellt många ojämlikheter som kan vara drivande och motiverande för kvinnorna.

9.      Hur ser du på ordet feminism? Väljer du att kalla dig för feminist?

Jag ser ordet feminist som ett ord som tolkas fel i olika sammanhang. Begreppet i sig är att man har sett ojämlikheterna mellan könen och att man jobbar för att göra förändringar, men jag kan ibland tycka att det blir mer likt manshat ur vissa perspektiv och man kan få stämpeln “manshatare” av vissa när det kommer fram att en person är feminist. Jag personligen är inte en aktiv feminist då jag inte deltar i debatter eller liknande men jag kan kalla mig feminist eftersom jag står för att samhället ska bli jämlikt.

10.  Känner du igen någon situation där du eller någon annan blivit utsatt för någon av härskarteknikerna?

Jag har blivit utsatt för den osynliggörande härskartekniken där jag i klassrummet direkt blivit nedtystad av männen i klassrummet och därav har jag inte fått ta plats och har blivit mer eller mindre osynlig i klassrummet. Jag har fått frågan ändå sedan jag var liten var jag var eftersom de inte sett mig på lektionen även fast jag varit där och pratat vilket jag anser är ett tecken på osynliggörande.

11.  Vilken bild av män och kvinnor tycker du att reklamen förmedlar? Besök reklamombudsmannens hemsida och studera några av fallen där (www.reklamombudsmannen.org).

Den bilden som reklamen förmedlar är idealet av de båda könen. De smala och lagom tränade kvinnorna som alltid ler och fnittrar in i kamerorna och de vältränade männen som ofta inte ler eller något och om de ler kollar de ofta inte in i kamerorna.

Det första fallet som kom upp på reklamombudsmannens hemsida var en reklam från Ellos som anmälaren tyckte objektifierande och sexualiserande kvinnan. Reklamen visar en kvinna i underkläder och kvinnan är större än det kvinnliga idealet och framför henne står det en text “Christmas for every body” vilket framhäver att Ellos underkläder kan bäras av alla, inte bara vissa.  Jag tycker inte alls att reklamen är objektifierande och sexualiserande utan jag tycker reklamen är bra för att alla bär underkläder, oavsett kroppsstorlek och det visar bara att det inte endast är de kvinnorna som är smala och lever efter idealet som kan bära samt visa sig i underkläder.

12.  Hur påverkas du av de mediala bilderna av manligt och kvinnligt?

Jag påverkas på det medvetna planet inte speciellt mycket av de mediala bilderna av manligt och kvinnligt men jag påverkas säkerligen omedvetet, speciellt av de nyare sakerna. Jag påverkas inte speciellt mycket av att man visar barn där flickan bär en rosa klänning och killen bär jeans och en tröja med Lego på. De mediala bilderna visar oftast idealet och idealet har vi blivit socialiserade in i och det är för oss inte konstigt och vi blir inte medvetet påverkade men omedvetet blir vi alltid påverkade.

13.  Hur tycker du man ska ändra på strukturella orättvisor?

Jag tycker att man ska väcka medvetenhet hos befolkningen och jag tycker att man kanske ska införa en lag eller liknande om att det måste vara t ex jämställda löner mellan könen. Det kommer inte gå att ändra strukturerna fort utan man får göra små skillnader hela tiden för att ändra på de strukturella orättvisorna och för att man ska komma någonstans snäppet fortare än hur det gått framåt nu så skulle det behöva komma lagar som inte accepterar ojämlikhet.

14.  Vad anser du om kvotering?

Kvotering är enligt mig bra i vissa situationer eftersom kvotering kan skapa mångfald på en arbetsplats och kan hjälpa till att ändra strukturerna men däremot så kommer då kompetensen räknas bort och det kan då skapa problem, men kvotering är effektivt om man vill förändra strukturer till viss del.

15.  Vad anser du om att tvinga pappor att vara hemma hälften av föräldraledigheten?

Jag tycker både att det är bra och dåligt. Det är bra för att kvinnorna får möjlighet att jobba, utveckla sin egen karriär och få tillgång till sin fulla lön även om de nyss bildat en familj. Det är även bra för att barnens relation till båda föräldrarna kommer vara mer utvecklad om man har varit med både lika mycket under sin tidiga uppväxt.

Däremot tycker jag även att man ska få välja själv om hur man vill utnyttja sin föräldraledighet och hur man ska dela upp den mellan de båda föräldrarna. Ibland kan det vara så att det är någon av föräldrarna som har ett jobb där de inte tjänar så mycket pengar. Om vi nu säger att kvinnan är den av de båda föräldrarna som tjänar mindre pengar så kommer inkomsten att gå ner under tiden pappan är föräldraledig och mamman jobbar. Det kan bli så att de inte får in tillräckligt mycket pengar och kommer då behöva ansöka om bidrag för att klara sig även fast de har en pappa i familjen som skulle kunna försörja familjen fast han är föräldraledig. Det kan självklart även vara tvärtom men jag tycker att man inom familjen ska få bestämma hur man delar upp föräldraledigheten själva för alla familjer har inte lika förutsättningar och därför är det bättre att man kan anpassa hur man delar upp det utefter sina behov.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Sociologisk undersökning - Gabriella, Ornina och Louisa

https://docs.google.com/document/d/1Hv5gJUjmq12L9eolxdXSZ6uPUn1V4OKzoo1yxZrC6hM/edit?usp=sharing