Rapport 2: Teoretiska utgångspunkter, Lilly, Madde
& Céline
Yvonne Hirdman- Genuskontrakt; Lilly
Yvonne Hirdman har i sin forskning
framställt hur man skapar osynliga normer, traditioner samt förhoppningar om
vad som anses vara “manligt” och “kvinnligt” i samhället genom ett så kallat
“genuskontrakt”. Det präglas av 3 huvudsakliga grunder:
Kvinnor & män hålls isär: Det manliga och det kvinnliga är varandras motsatser
där tjejer ska anses vara “tysta” och männen “bråkiga” och det kan t.ex. i
syrian kulturen innebära att mannen har sista ordet i en diskussion och kvinnan
ska vara tyst och ge sig för att det inte ska bli värre.
Det manliga värderas högre än det
kvinnliga: Männen anses vara högre än kvinnor och det
dem säger värderas högre också. I syrian kulturen kan det innebära att man
visar mer respekt för männen ju äldre de är då man värderar dem så högt.
Alla är med och skapar genusordningen: Alla är omedvetet delaktiga i genusordningen, alltså
både män och kvinnor och på grund av att det blivit en normalitet att det ska
vara som det är. Yvonne Hirdman beskriver hur genuskontraktet har skapats av
grupper och som strukturerar samhället där det likaväl finns kvinnor som har
högre status än män. Detta kan man koppla mer till dagens generation inom
syrian kulturen där det är mer jämställt mellan könen och där kvinnan ibland
har mer status än mannen Det kan vara så att kvinnan jobbar medan mannen är
hemma vilket gjort att man idag ändrat på genusordningen.
Strukturalism- Durkheim:
Majoriteten av olika kulturer är familjen
den viktigaste delen av en individs liv. I många länder och utifrån olika
kulturer är de flesta familjer rangordnade utifrån vilket kön man har och hur
gammal man är. Det brukar vara så att de unga är underordnade under de äldre
och att kvinnor sägs vara under mannen.
Med strukturer menar man alltså att vi
lever i ett samhälle som följer ett system och i detta system ingår allt från
språk, individen, ekonomin och relationerna sinsemellan. Nästan alltid anses
dessa relationer som maktrelationer, man eller kvinna, vit eller icke vit,
kolonialist och koloniserad osv.
Men däremot har strukturalismen andra
rötter när det kommer till teorier och vetenskap.
Durkheim var professor inom sociologin och
hans teorier går att koppla till vår frågeställning då han var den första som
introducerade strukturalismen. Det Durkheim ville uppnå var att han helt enkelt
försökte urskilja samhällets olika funktioner eftersom att detta skulle i sin
tur leda till att man skulle behålla en balans i samhället och detta var det
som spelade störst roll för honom. Däremot skulle obalans i samhället
genomföras via den så kallade socialisationsprocessen. Detta innebar att alla
individer i samhället skulle växa upp och uppfostras till att förstå normerna
och även reglerna som vi har i dagens samhälle. De får då redan i tidig ålder
börja lära sig om vad som är rätt och fel, bra eller dåligt. Om denna process
skulle fungera skulle detta med tiden resultera i att de individer med samma
kulturell bakgrund skulle sträva efter att uppföra sig på samma sätt som de
resterande som har samma kulturell bakgrund. Eftersom att de i detta fall har
liknande värderingar samt normer.
Durkheim såg ett samband med en låg grad
av social kontroll uppstå och detta kallade han för anomi. Ordet anomi betyder
ungefär detsamma som kaos. Anomi såg man vara någon slags följd av att
samhället började modernisera sig och att det skedde väldigt hastiga
förändringar samt urbaniseringsprocesser som i sin tur kan leda till oklara värderingar
men även oklara normer bland samhällets individer, denna otydlighet skulle
kunna leda till obalans i samhället.
Traditionellt & värderationalitet-
idealtyp; Lilly
Max Weber utgick från 4 idealtyper som
människan skulle handla ifrån och två av dem handlar om den traditionella
idealtypen som säger att man låter traditionerna styra ens handling och
värderationalitet som låter värderingarna styra handlingen som t.ex. religiösa
skäl. Inom syrian kulturen finns det vissa värderingar och religiösa handlingar
som t.ex. kvinnor ska följa. Exempelvis att kvinnan ska vara hemma med barnen
och inte arbeta lika mycket som mannen då det är han som är “familjemannen” och
ska försörja familjen medan kvinnan tar hand om hushållet. Såklart gäller detta
inte i alla fall, men i grunden är det så. Dock har detta förändrats i de
senare generationerna då man inte har samma mentalitet som den äldre
generationen har då man exempelvis flytt från krig i mellanöstern och kommit
till Sverige där man nästan blivit tvungen att modernisera sig och ändra sitt
tankesätt. Här kan man även koppla begreppet “rationalitet” där Weber ansåg att
människors handlande blev mer och mer rationellt i och med att samhället
moderniserades, vilket man kan koppla till vår frågeställning.
Max Weber eller socialisation?; Celine
Vi kan koppla vår frågeställning till
socialisation eftersom hederskultur har med processen om hur den grupplevande
individen införlivar omgivningens normer,
kultur, traditioner m.m för att stärka gruppens samlevnad och överlevnadsmöjligheter. Hederskultur är inte något man föds med utan något man
tar del av genom olika socialisationer. I detta fall är den primära
socialisationen mest relevant med tanke på att hederskultur är kopplat till
etnicitet vilket kommer från ens föräldrar. Det är familjen som barnet knyter
an till och tar all sin lärdomen från i början. Familjen anses vara gruppen
eftersom det inte finns något annat gruppliknande ännu.
Habitus;
Celine
Habitus kan likt socialisation kopplas
till hederskultur eftersom de på ett eller annat sätt går ihop. Habitus är ju ett system av
dispositioner alltså olika former av uppställningar som definierar ens klass.
Vårt habitus skapar det liv vi lever och det är därifrån vi omedvetet tar del
av kulturella mönster som kan begränsa människors rättigheter och friheter med
koppling till släktgruppers heder. Individen är en produkt av det habitus vi
befinner oss i eller kommer ifrån. Varje människa har sitt eget habitus. Det
finns enligt Pierre Bourdieu även klasser för sociala betingelser och
erfarenheter vilket skapar klasshabitus. Han anser dock inte att vi är helt
fästa vid vårt habitus utan kan röra oss utanför det och även påverka samt röra
oss mellan olika habitus. “En grupp individer med samma kapitalmängder utgör
i sig ett habitus, inom detta habitus återger man de värderingar som är
gällande inom habituset och de individer som tillkommer övertar dessa
värderingar och trosföreställningar och som i sin tur återger dessa vidare.” Det
har alltså med den primära socialistatonen att göra med tanke på att man
exempelvis tar efter trosföreställningar och värderingar från sina föräldrar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar