Summa sidvisningar

15,324

måndag 19 mars 2018

Rapport 2: Teoretiska utgångspunkter (Gabriella, Ornina, Louisa)


Rapport 2: Teoretiska utgångspunkter

Till våran undersökning kommer vi ta hjälp av olika teoretiska utgångspunkter, dessa är klassteorier, strukturell rasism/etnicitet och en artikel från Sveriges radio rörande diskriminering av arbetssökande med arabisk bakgrund.

Klassteorier:
Max Weber - Weber menar att klassklyftorna och konflikter rörande resurser och makt definieras som ett kapitalistiskt samhälle. Social och ekonomisk ojämlikheter beror på hur väl individernas egenskaper är efterfrågade i samhället. Individens livsposition spelar en stor roll i Webers teori och den regleras genom utbildnings- och arbetsmarknaden. Maktposition är grunden i Webers teori då makt kan kopplas ihop med olika kategorier så som utbildning och kompetens då det tar än långt i livet eftersom utbildning kan leda till ett högt uppsatt jobb.då man iallafall har de möjligheter. Högre utbildade människor som kanske jobbar som advokater eller ingenjörer har ett högre materiell välfärd än de som är okvalificerade.

Pierre Bourdieu - Bourdieus teori kopplas med de olika samhällsklasserna som rör individ till individ då den påverkas av vår identitet eftersom man sägs gå i sina föräldrars fotspår som gick i deras föräldrars fotspår. Det är våra föräldrar som fostrar oss till hur ens livsstil ser ut, vad för språk man pratar, hur man beter mig, vilken klass man tillhör osv, detta kallar han habitus. Vi har olika mål beroende på vilken klass man delas in i, vissa har högre mål än andra eftersom ens förälder kanske är VD i ett företag och bor i de rika områdena. Han pratar om 3 olika kapital som enskild individ kopplas till, ekonomisk, kulturell och social.

Strukturell rasism/etnicitet:
Den strukturella rasismen handlar om att samhällets rådande normer, osynliga regler och föreställningar bidrar till att skapa och återskapa tankar och beteenden som gör att de som inte passar in i normen får det sämre än dem som passar in. Normerna utgår från det som anses vara normalt i ett samhälle. De ojämlika förhållanden som blir resultatet av den strukturella rasismen märks på många ställen, till exempel att människor med svenskt ursprung har lättare att få arbete och bostad än personer med utländskt ursprung. Att områden där många med svenskt ursprung bor ofta har högre social och ekonomisk status än områden där många med utländskt ursprung bor. Eller att barn och unga med svenskt ursprung behandlas annorlunda i skolan än barn och unga med utländskt ursprung.

Diskriminering av arbetssökande med arabisk bakgrund sker i flera led under rekryteringsprocessen, det visar en avhandling från Lunds universitet. Avhandlingen tar upp när personer med arabiskt klingande namn så tenderar man att föredra intervjufrågor som har med social kompetens att göra, värderingar och hur personerna samarbetar. Till exempel vad har du för attityder till våra kulturella värderingar, svenska värderingar, moraliska ställningstaganden. Medan till personer som hade svenska namn ställde man frågor som hur fungerar du under stress, hur löser du konflikter, alltså jobb specifika frågor.

Av Gabriella, Ornina och Louisa EK16JU

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Sociologisk undersökning - Gabriella, Ornina och Louisa

https://docs.google.com/document/d/1Hv5gJUjmq12L9eolxdXSZ6uPUn1V4OKzoo1yxZrC6hM/edit?usp=sharing