Edward Said
menar att grundtanken är att den kultur som inte är västerländsk trycks undan och beskrivs utifrån stereotypa föreställningar – den ses som främmande och annorlunda, och som lägre på grund av fördomar. Allt som inte är västerländskt målas upp som dess motsats; och därmed en binär opposition med det västerländska, där det vita ses som norm. Föreställningarna om främmande kulturer är istället att de är konstiga, excentriska, irrationella och abnorma, och därmed blir dessa kulturer till objekt.
Homi K.Bhabha
menar att det inte finns något essentiellt subjekt och en fast stabil identitet, utan hävdar att identitet är ett diskursivt fenomen, inte ett fysiskt. Fixerade kultur identiteter inom koloniala diskursen är därmed ett tecken på kulturella skillnader, och stereotypisering av människor är den största strategin för diskursen. Genom att upprätthålla stereotyper och därmed fixera in individer i grupper, förnekar man därmed deras egen känsla för identitet och tror sig förstå sig på dem utifrån tidigare kunskap.
Karl Marx menar att det är det ekonomiska kapitalet som styr en människas position i samhället. Det är vilket förhållande man har till produktionsmedlen som avgör vilken status och position du har i samhället vilket betyder att om man inte besitter något högt ekonomiskt kapital får man en lägre position i samhället.
Pierre Bourdieu däremot menar att det inte bara är det ekonomiska kapitalet som spelar in i vilken position en människa har i samhället. Bourdieu pratar även om det sociala, kulturella och symboliska kapitalet, inte bara det ekonomiska kapitalet. Det ekonomiska kapitalet kan vara lägre om man besitter ett högt socialt och kulturellt kapital så man behöver inte ha ett konsekvent högt kapital.
Emile Durkheim kopplade klassbegreppet till jämlikhet och rättvisa. I ett jämlik och rättvis samhälle har den ene inte mer än den andre. Alla har samma villkor och medel. Durkheim såg inte bara att det fanns ekonomiska förutsättningar som är orättvisa, det finns också ärvda sociala skillnader. Dels menade Durkheim att vi är olika varandra rent genetiskt, vad vi ärver från våra föräldrar. Dels ärver vi social förutsättningar beroende på vilken miljö eller familj vi växer upp i.
- Ruby och Ellen S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar