Rapport 3: Tarin, Nimo, Mariana & Marija.

Rapport 3: Tarin, Nimo, Mariana & Marija.

Hur vi valt att utforma undersökningen

I vår undersökning kommer vi att använda oss av en enkät där vi ställer frågor om hur unga upplever sina möjligheter inför framtiden. Enkäten kommer att delas ut till fyra olika gymnasier respektive grundskolor, sammanlagt kommer 8 klasser ha svarat på enkäten. Svaren från enkäten kommer att ligga till grund för vår sammanställning och analys av olika teorier m.m.

Frågorna i enkäten är följande:

Kön?

Vilket land kommer dina föräldrar ifrån?

Vilket land föddes du i?

Var bor du? (Ort, kommun, område, bostadstyp)

Vad vill du arbeta med i framtiden? Motivera varför.

Finns det människor i din omgivning som har detta yrke eller samma mål som dig? Berätta i så fall vem.

Arbetar en eller båda av dina föräldrar? Om ja, vad arbetar din förälder/dina föräldrar med?

Hur stor möjlighet tror du att du har att lyckas med ditt mål?

Vad beror detta på?

Tror du att dina möjligheter att lyckas är bättre eller sämre på grund av att ditt kön?  Motivera ditt svar.

Tror du att dina möjligheter att lyckas är bättre eller sämre på grund av att din etnicitet?  Motivera ditt svar.

Hypotes

Vi tror att Pierre Bourdieus teori om habitus kommer att stämma bra överens med resultatet eftersom omgivningen på många sätt har en stor påverkan på individen. Drar man denna koppling till våran teori, anser vi att unga i liknande habitus har liknande perspektiv på omvärlden och därmed har liknande möjligheter. Teorin om klassreproduktion tror vi dock inte kommer stämma lika bra överens. Detta dels för att samhället idag är mer utvecklat och det finns ett större spelfält för individen att ta vara på de möjligheter som erbjuds, men också på grund av att unga idag är villiga att kämpa för att skapa en bättre framtid än sina föräldrar. I detta sammanhang tror vi att faktorer som etnicitet, klass och kön kommer spela en stor roll i hur elever väljer att svara på frågorna. Vi tror att elever från lägre klasser antingen kommer begränsa sig själva då de anser att de inte har en chans, eller att de kommer vara villiga att kämpa ännu mer. Elever med utländsk bakgrund kommer förmodligen anse att deras etnicitet kommer vara en avgörande faktor för hur långt de lyckas ta sig i sina studier och vidare arbetsliv. På samma sätt tror vi att tjejer kommer värdera deras möjligheter som lägre då de är medvetna om den över - och underordning som finns mellan män och kvinnor i det svenska samhället. Rent generellt tror vi att ungdomarna i grundskolan kommer vara mer optimistiska eftersom de har mindre kunskap och en mindre uppfattning om de orättvisor som finns i samhället och hur dessa kan påverka ens förutsättningar.

Rapport 3 - Gabriella, Louisa och Ornina

Rapport 3: Undersökning på gång

Vår undersökning kommer bestå av två delar, följande:

Del 1, ringa företag:

Vi kommer genomföra undersökningen 1 på flera olika platser med tanke att vi först och främst kommer ringa två olika företag, och detta kommer utföras b.la i skolan och hemma. Här vill vi se hur de olika företagen bemöter oss, om det spelar någon roll ifall man har ett utländskt klingande namn eller om man är helsvensk.

Alby Matcenter & Coop Centralen

Del 2, intervjua barn:

Vidare kommer vi fråga våra syskon, kusiner samt släktingar och även åka till två olika grundskolor för att få en bredare syn på hur varierande barn med olika etniciteter kopplar namn/utseende med yrken.

Brunnaskolan (Hallunda) & Christinaskolan (Lidingö)

De hjälpmedel vi kommer använda oss av är bilder eftersom vi riktar oss mot den yngre generationen så för att underlätta det hela kommer bilder vara ett enklare redskap för lågstadie och mellanstadieelever. Bilderna kommer vara på olika människor och därefter ska barnen få para ihop människorna med andra bilder som motsvarar olika yrken.

Lågstadieelever

Årskurs klass 1-3

Ålder från 7 år-9 år

Mellanstadieelever

Årskurs klass 4 – 6

Ålder Från 10 år – 12 år

.

Hypoteser:

• Vi tror först och främst att företagen kommer bemöta oss olika med tanke på att vi kommer ringa de båda företagen och spela två olika roller där ena är en helsvensk person och andra en person med utländskt bakgrund.
• Vi tror att Alby Matcenter kommer vara neutrala mot båda eftersom vi sett människor jobba där med alla olika etniciteter.
• Vi tror dock att Coop Centralen kommer välkomna den helsvenska personen mer eftersom när vi tidigare besökt den coop har vi för det mesta sett människor med svenskt ursprung.
• Barnen tror vi kommer tycka och tänka olika eftersom vi kommer besöka två helt olika skolor med olika typer av barn.
• Vi tror även att lågstadie barnen inte kommer ha den kunnigheten som mellanstadie barnen kanske kommer ha eftersom de äldre barnen tror vi är mer fördomsfulla.

Rapport 3- metod, Emilie, Malin och Ellen

Vårt tillvägagångssätt är att samla in data från enkäter som vi skickar ut i våra sociala medier samt till elever och lärare i Tumba Gymnasium och Primaskolan (åk 6-9). Vårt mål är att få svar från spridda åldrar då åsikter ibland varierar just mellan olika generationer.

Rapport 3: Undersökning på gång, Ellen S och Ruby

Vi ska undersöka genom observation hur tiggare blir bemötta på Östermalm respektive i Bredäng. Vi ska ha ett observationsschema vi utgår från där en av oss observerar Bredäng och en observerar på Östermalm. Observationen ska ske under 2 tillfällen, ett tillfälle på morgonen och ett tillfälle på eftermiddagen.

Vår hypotes är att tiggare blir bemötta mer vänligt i Bredäng än i Östermalm eftersom att i Bredäng är det mer mångkulturellt och många som kanske känner sympati för tiggarna medan man på Östermalm har man inte tid för att tänka på andra och på Östermalm är dom rika och snåla.

Observationsschema:

Bredäng	Förmiddag	Eftermiddag
Kollar åt ett annat håll
För en konversation
Ger pengar/mat/kläder
Kollar men går förbi

Östermalm	Förmiddag	Eftermiddag
Kollar åt ett annat håll
För en konversation
Ger pengar/mat/kläder
Kollar men går förbi

Under observationen markeras kvinnor med ett K och män med ett M.

Ungdom (upp till 20) markeras med 1.

Vuxna (upp till 50) markeras med 2.

Äldre (50 och uppåt) markeras med 3.

Exempelvis om en kvinna i 40 årsåldern registreras i observationen markerar man detta med 2K.

Rapport 3- undersökning på gång: Alice & Silvia

Vi har redan utfört vår undersökning. Det var intervjuer med rekryterare/arbetsgivare och vi valde att ställa frågor vi skrivit innan. Frågorna vi utgick ifrån var:

- Har du förutfattade meningar om personer med tatueringar?

- Anställer du en person utan tatueringar före en med? Om ja, varför?

- Tror du en person med tatueringar utför ett sämre arbete än en person utan?

- Tror du en person med tatueringar "skrämmer iväg" kunderna?

Dessutom har vi gått i Tumba centrum och Skärholmen centrum och frågat civila personer. Där utgick vi från frågorna:

- Har du förutfattade meningar om personer med tatueringar?

- Tror du en person med tatueringar utför ett sämre arbete än en person utan?

- Vad får du för uppfattningar om en person med tatueringar?

Vi har även skickat ut en enkät på internet där alla möjliga olika personer fått vara med. Där var frågorna:

- Har du tatueringar?

- Vad tycker du om tatueringar?

- Om du jobbar, tillåter ditt jobb tatueringar i ansiktet?

- Hur ser du på människor som har tatueringar i ansiktet?

- Ändras din uppfattning om en person har tatueringar i ansiktet?

Vår hypotes innan var att personer har förutfattade meningar om personer med tatueringar, troligtvis på grund av att det endast var sjömän eller kriminella som hade det förr i tiden. Vad resultatet blev får ni veta i vår slutliga undersökning!

Rapport 3: Madde, Lilly & Céline

Hur vi valt att utforma undersökningen

I vår undersökning kommer vi att göra en enkät där vi ställer frågor om hur syrianer upplever hederskultur i både hemmen men även ute i samhället. Denna enkät kommer att skickas ut på internet med hjälp av olika sociala medier för att få så många svar som möjligt och i sin tur ska vi med hjälp av svaren dra en slutsats som kommer vara till stor hjälp i vårt arbete. Vi har valt att göra en observation i våra hem för att se om vi kan upptäcka hederskulturens olika riktlinjer då vi har en syriansk bakgrund. Ett exempel på vad man skulle kunna rikta sig in på är strukturalism alltså exempelvis om kvinnan anses vara tillägnad till hemmets sysslor och om mannen är menad att vara ute i arbetslivet.

Vår observation precis som enkäten kommer att vara en del av resultatet och enligt vad vi kommit fram till så tycker vi att detta tillvägagångssätt är det bäst för vår typ av undersökning.

Hypotes

Vi tror att hederskultur kommer att vara mycket tydligare i de äldre generationerna med tanke på att syrianer idag tyvärr är utspridda över hela världen på grund av folkmord och krig. Detta har gjort att den syrianska kulturen har förenats med de andra kulturerna i det landet man bosatt sig i alltså blivit till en kulturell smältdegel. Det är inte aktuellt med kulturell pluralism eftersom att det är så många andra kulturer som råder. Sverige är också ett land som ständigt arbetar för jämställdhet och då är det inte konstigt at man folk som är influerade av hederskultur vill ta efter.

Undersökning: Céline, Lilly & Madde

Vi har tänkt undersöka hederskulturen bland syrianer och frågeställningen vi kommer använda oss av: “Finns det hederskultur bland syrianer och liknande kulturer som kurder och i så fall hur upplevs den kulturen?” Frågan som framförts intresserar oss eftersom vi är en del av en etnicitet där kulturen är dominerande och är en stor del av vår livsstil. Vi tre tjejer lever i en verklighet där hederskultur råder och därför valt att diskutera det. Syftet i vår undersökning är om det förekommer hederskultur hos syrianer samt liknande kulturer och hur det i så fall upplevs. Man kan koppla vårt arbete till genus, etnicitet, sexualitet, klass vilket är områden vi kommer fördjupa oss i.

Metoderna som vi tänk använda oss av är en enkät som vi skickar ut på olika sociala medier för att få så många svar som möjligt. Vi hoppas på att få så många svar som möjligt från olika kulturer, religioner och även olika målgrupper. Vi kommer även att observera i våra hem vem det är som bestämmer eller om det är jämställt och på så sätt kommer vi att få fram ett resultat som visar på om det är männen eller kvinnorna som är överordnade eller underordnade i olika kulturer samt religioner eller så kanske det är ganska jämställt i de olika kulturerna och religionerna. Men detta kommer vi att få se på resultatet när enkäterna är utskickade och efter att vi observerat i våra hem.  

Rapport 2- teoretiska utgångspunkter (Emmilie, Ida & Jessy)

Emmilie- Den teoretiska utgångspunkten vi har valt är samhällsförändring och respekt. Det vi menar med samhällsförändring är att förr så tackade fler människor än vad vi har märkt att man gör nu. Detta har förändrats då vänligheten inte förekommer lika mycket nu. Detta kan bero på att det kommit nya etniciteter som inte har massa gester, tex tacka när man går över vägen. Det kan även bero på att föräldrar är inte lika noga med att lära sina barn sen liten ålder att tacka. Detta är endast en hypotes och vad vi tror.

Ida- Det vi tänker på när det gäller respekten är att människor inte har lika mycket respekt för trafiken idag som förr. Människor är inte alls lika rädda för bilar eller att bli påkörda då de flesta bara stiger rakt ut i gatan utan att vända en blick mot föraren. Genom att visa respekt för personen som kör bilen kan man visa med en blick att bilen ska stanna och föraren kan göra detsamma till fotgängaren. Om man kommunicerar med varandra så kommer vi ha mindre olyckor i trafiken där det är en bilist och fotgängare som krockar. Det finns ingen respekt för den som kör bilen när man bara springer rakt ut över vägen även om det är övergångsställe då bilisten måste hinna uppfatta att någon väntar på att gå över. Bilisten måste även också visa respekt genom att sakta in i god tid för att bevisa att fotgängare kan passera vägen. Att visa respekt kan också vara genom att vinka och tacka till varandra.

Jessy- När jag var liten så fick vi i åk 1-3 stå vid ett övergångställe med gula västar för att se till att ingen sprang rakt över vägen eller att bara stampa ut utan att bilen hade stannat. Detta gjorde att jag fick lära mig redan från liten att det är viktigt att kolla sig för innan man går över vägen men också att man ska tacka till bilarna som stannade. Vi fick även lära oss om vad som kunde hända om man springer rakt ut när det kommer en bil som inte hinner stanna. Vi/vuxna som har barn måste uppfostra sina barn att vara säkra vid övergångsställen men även lära dem att tacka när de får gå över. Men allt fler slut lära sina barn och hypotesen vi fått fram då är att det kan vara en stor bakgrund till att färre tackar nu än förr. Jag vet även att min skola har slutat med att låta barnen stå någon gång ibland vi övergångställena eftersom de inte anser att det är lika viktigt längre. Uppfostran har stor roll i hur man bli som människa och därför kan det leda till att färre människor tackar nu. Det är ingen stor sak att tacka när man går över vägen inte heller något måste men det är en vänlighet och respekt. Men som Emmilie skrev innan kan etnicitet ha en påverkan eftersom alla inte har samma uppfostran eller gester att exempelvis tacka.

Rapport 2 - Teoretiska Utgångspunkter, Ruby och Ellen S

Edward Said

menar att grundtanken är att den kultur som inte är västerländsk trycks undan och beskrivs utifrån stereotypa föreställningar – den ses som främmande och annorlunda, och som lägre på grund av fördomar. Allt som inte är västerländskt målas upp som dess motsats; och därmed en binär opposition med det västerländska, där det vita ses som norm. Föreställningarna om främmande kulturer är istället att de är konstiga, excentriska, irrationella och abnorma, och därmed blir dessa kulturer till objekt.

Homi K.Bhabha

menar att det inte finns något essentiellt subjekt och en fast stabil identitet, utan hävdar att identitet är ett diskursivt fenomen, inte ett fysiskt. Fixerade kultur identiteter inom koloniala diskursen är därmed ett tecken på kulturella skillnader, och stereotypisering av människor är den största strategin för diskursen. Genom att upprätthålla stereotyper och därmed fixera in individer i grupper, förnekar man därmed deras egen känsla för identitet och tror sig förstå sig på dem utifrån tidigare kunskap.

Karl Marx menar att det är det ekonomiska kapitalet som styr en människas position i samhället. Det är vilket förhållande man har till produktionsmedlen som avgör vilken status och position du har i samhället vilket betyder att om man inte besitter något högt ekonomiskt kapital får man en lägre position i samhället.

Pierre Bourdieu däremot menar att det inte bara är det ekonomiska kapitalet som spelar in i vilken position en människa har i samhället. Bourdieu pratar även om det sociala, kulturella och symboliska kapitalet, inte bara det ekonomiska kapitalet. Det ekonomiska kapitalet kan vara lägre om man besitter ett högt socialt och kulturellt kapital så man behöver inte ha ett konsekvent högt kapital.

Emile Durkheim kopplade klassbegreppet till jämlikhet och rättvisa. I ett jämlik och rättvis samhälle  har den ene inte mer än den andre. Alla har samma villkor och medel. Durkheim såg inte bara att det fanns ekonomiska förutsättningar som är orättvisa, det finns också ärvda sociala skillnader. Dels menade Durkheim att vi är olika varandra rent genetiskt, vad vi ärver från våra föräldrar. Dels ärver vi social förutsättningar beroende på vilken miljö eller familj vi växer upp i.

- Ruby och Ellen S

Rapport 3: Undersökning på gång (Emmilie, Ida & Jessy)

Rapport 3: Undersökning på gång

Vi kommer att undersöka två olika övergångsställen ett i Huddinge och ett i Östermalm. Vi kommer att vara på båda ställena i en timme kl.16. På onsdagen  den 4/4 kommer vi att vara i Huddinge från kl.16-17. På torsdagen den 5/4 kommer vi att vara i Östermalm från kl,16-17. Vi kommer alla tre att vara på plats och anteckna våra resultat och göra en slutsats. Vi kommer anteckna vilka som tackar och inte tackar när det gäller kön, etnicitet och ålder. Vi kanske kommer att använda mobilen för att filma om det är många som går över vid samma tillfälle då det kan bli svårt att se vilka som tackar och inte. Eftersom vi är tre stycken så kommer undersökningen att bli väl genomförd och enklare att se en helhet av hur många som tackar.