Genus

Genus

Av: Jennifer Dalla Torre, Marija Stevanovic, Daniel Lovén

___________________________________________________________________________

Genus: Boken beskriver begreppet intersektionalitet - hur olika sociala kategorier exempelvis kön och etnicitet kan samspela med varandra. Det redogörs för hur dessa kan påverka en individs makt och över - och underordningen i samhället. Boken konkretiserar detta genom att jämföra en mörkhyad, lågutbildad kvinna med en vit, välutbildad man

Vidare redogör boken för begreppet genus - det socialt utformade könet. Det ges exempel på egenskaper som förknippas med könen därav att tjejer är si, medan killar är så.

Det enda vi har en åsikt om under introduktionen av kapitlet genus är att identiteten hen och/-eller icke-binär inte tas upp trots att boken belyser att genus är samhällsformade kön. För att konkretisera kan vi ta ett exempel från boken på sida 170 då det sägs “Tjejer är bra på att städa och killar är bra på att snickra”. Vi tycker att det är intressant hur författarna väljer att ta exempel ur stereotypiska könsroller och inte alls belyser dem som kan avvika från dessa. Dock så har vi en förståelse för detta då boken är skriven 2012 och ordet “Hen” blev officiellt samma år.

Social konstruktion: I boken beskriv social konstruktion som en samordning av individers uppfattningar av omvärlden. Det nämns exempel där vi får det förklarat hur vi människor kategoriserar objekt/ting, vi ifrågasätter inte existensen av objekten men vi kategoriserar den utifrån vad vi uppfattar är dess egenskaper samt bestämmer olika benämningar. Boken nämner exempelvis en katt (alltså objekt), vars existens vi inte ifrågasätter. Däremot tilldelar vi den egenskaper som exempelvis kelig och söt samtidigt som vi döper katten. Vi håller helt med bokens förklaring över vad social konstruktion är och innebär. *

Vi anser att det boken berättar om de biologiska skillnaderna i exempelvis hormonsystem och kroppsbyggnad inte går att blunda för. Boken tar upp de två åsiktskrocker som uppstår mellan vad som ska anses vara genetiska egenskaper och socialt konstruerade egenskaper. Även detta håller vi med om. Visst finns det biologiska skillnader mellan könen, mer konkret skillnader i exempelvis kroppsbyggnad och som just boken nämner konstruktionen av hormonsystem . Däremot är alla egenskaper som förknippas med kvinnan eller mannen endast förutfattade meningar och normer, vilket i sig är ett resultat av social konstruktion. Att vi ser på kvinnan som hängiven och pedant samtidigt som vi ser på mannen som stark och ledande är ett exempel på social konstruktiv som inte har något med biologin att göra.

Att det finns delade åsikter om vilka egenskaper av manligt respektive kvinnligt är biologiskt eller socialt kan vara en stor faktor för att de könen som inte är kvinna eller man har det tufft för att bli godkända och accepterade i samhället. Detta för att vi människor helst vill kunna dela in saker och ting men även människor i olika fack, vilket blir svårt då dessa kön går emot både de biologiska och sociala delarna.

Feminism: Boken berättar att feminism är en ideologi som i grund och botten handlar om att ifrågasätta varför de socialt konstruerade könsrollerna finns, varför de är utformade på det sättet och om det går att ändra. Feminismen strävar mot att ändra dessa könsroller för att synliggöra strukturen i samhället där män är överordnade kvinnorna, det så kallade patriarkatet. Genom att göra detta vill man uppnå ett mer jämställt samhälle. Boken lyfter även exempel genom att berätta hur dessa könsroller samt över - och underordningen påverkar bland annat arbetsmarknaden då män i snitt har högre löner än kvinnor och fler män har VD positioner på många arbetsplatser.

Det boken säger håller vi med om eftersom den ger en rättvis bild av feminismen som tydligt målar upp ideologins värderingar och vad denna ideologi strävar efter att uppnå.

Typer av feminism:  Boken berättar om att feminister är ense om de ojämlikheter som finns bland män och kvinnor men att det trots detta finns skillnader i debatter kring genusfrågor, därför delas feminism in i två inriktningar: särartsfeminism och likhetsfeminism.

Särartsfeminister erkänner att det finns biologiska skillnader som har förmågan att påverka olika könsroller men att det trots detta inte ska finnas statusskillnader. Likhetsfeminister sätter istället genus i fokus, det vill säga det socialt utformade könet i fokus. Denna inriktning ifrågasätter skillnaderna mellan könen då dessa skillnader grundar sig i just nomer. I denna breda inriktning räknas bland annat radikalfeminism och liberalfeminism.

Feminism i sig är en väldigt fin tanke och ideologi som i grund och botten har en bra värderingsgrund, men självklart kan man inte hålla med varje ståndpunkt. Just i detta fall är Likhetsfeminismen att föredra framför särartsfeminismen främst för att denna inriktning inte blundar för de socialt konstruerade egenskaperna. Dessa egenskaper är de många av och vi kan inte skjuta in dessa i fack av biologi för att de automatiskt nekar till att dessa finns.

Ett mer konkret exempel för detta ställningstagande: En särartsfeminism skulle anse att män och kvinnor på gymmet ska ta olika vikt för att våra kroppar biologiskt är utformade för olika tungt arbete. En likhetsfeminism skulle istället anse att detta är förutfattat av att normer säger att män är starkare och kvinnor svagare. Absolut har biologi i just detta fall en stor betydelse men samtidigt måste andra faktorer tas till hänsyn. Dels det tidigare nämnda - synen på stryka.   

Mannen som norm: Boken berättar om hur det manliga könet anses vara normen. I och med detta har kvinnan genom historiens gång varit i mannens skugga och levt i förtryck. Kvinnan jämförs ofta med mannen genom att likna dessa två men även betrakta dem som motsatser. Trots detta anses kvinnan ändå inte vara jämlik.

Strukturen där kvinnan jämförs med mannen och därför också underordnas är något vi kan urskilja i samhällen som funnits för fler hundra år sedan, det är alltså inget nytt. Däremot har vi aldrig tänkt på mannen som en norm eller att detta kan vara anledningen till en sådan struktur. Däremot låter det väldigt rimligt, precis som vi jämför våra kroppar med ideal jämförs kvinnan med mannen.

Upprättandet av den manliga dominansen: Boken fortsätter med att berätta hur den tidigare nämnda manliga normen upprätthålls genom så kallade härskartekniker, tekniker för att behålla sin makt och position genom att förminska eller stänga ute. Hur härskartekniker används mot kvinnor presenterades år 1970 av socialpsykologen Berit Ås. Hon presenterade 5 tekniker:

Osynliggörande, då kvinnan blir struntad i och inte får göra sin röst hörd.

Förlöjligande, då man gör sig lustig över kvinnans ideér eller också kläder, utseende osv.

Undanhållande av information, precis som det låter alltså att man väljer att gömma information om exempelvis möten eller beeslut.

Dubbelbestraffning, de fall då kvinnan får skuld för vilket alternativ än väljer. Exempelvis om hon väljer att gå till ett kvällsmöte så anses hon prioritera bort barnen. Samtidigt anses hon prioritera bort jobbet då hon väljer att stanna hemma.

Påförande av skuld, då man skuldbelägger kvinnan för hennes handlingar. Exempelvis att en kvinnas klädsel ifrågasätts då hon blivit våldtagen.

Som kvinna upplever man dessa typer av förtryck dagligen och ibland utan att ens reflektera över det. Exempelvis har man på idrottslektionerna hört “Kasta inte som en tjej nu, vi vill ju vinna!”. Detta är oftast något killarna får höra, men det är ändå ett förlöjligande av kvinnan som behåller makten hos killen då han anses starkare och bättre på att kasta en boll. Ett annat exempel är fester och dubbelbestraffning. Om man väljer att gå på en fest sent på kvällen får man skylla sig själv om man blir cat called eller förföljd. Om man däremot väljer att stanna hemma är man tråkig och behöver släppa loss. Dessa var bara några exempel från egen vardag och upplevelser som går att visa på att det boken säger stämmer.

Detta är tydliga sätt att förtrycka och förminska kvinnan på, däremot är det inte lika självklart att det är en teknik för att utöva eller behålla makten som kommer med att vara man.

Den inlärda könsbilden: Boken berättar hur könsroller är något inlärt, denna inlärning påbörjas redan när vi är barn. Vi lär oss att flickor ska leka med dockor, ha söta klänningar och vara intresserade av balett medan pojkar ska klä sig i blått, leka med bilar och spela fotboll. Detta påverkas även av den tertiära socialisationen, det vill säga vad media lär oss. Exempelvis visar reklam stereotypa bilder av mannen och kvinnan vilket i sin tur utvecklas till normer och ideal.

Det boken säger stämmer. Könsroller är något som implementeras redan i tidig ålder och det grundar sig mycket i det media visar oss. Det media visar blir alltså normativ samt idealiskt och lever vidare i flera generationer, vilket gör att även föräldrar har en inverkan på hur barnen uppfattar olika könsroller. Däremot kan vi i dagens samhälle se en förändring då allt fler föräldrar uppmuntrar sina barn till att våga ifrågasätta dessa normer. De uppmuntrar även barnen till att våga gå emot normerna genom att exempelvis handla på både tjej -  och killavdelningen.

Ojämlikheter lever i strukturerna: Boken berättar om att ojämlikhet är något som lever i strukturen och att det därför är väldigt svårt att ändra på. Vi blir socialiserade in i dessa strukturer vilket gör det svårt att ta sig ur dessa. Strukturer är helt enkelt svårlöst då de är så “naturliga”. Det hade varit enklare om detta berörde endast en person och ansågs som ett personligt problem.

Vi håller med om att strukturer är svårlösta då dem funnits som en del av samhällen under en väldigt lång tid. De blir en vana som då kan vara svår att avskaffa. Det som problematiserar ytterligare är att äldre generationer kan tyckas hålla kvar vid strukturen medan yngre generationer är villiga att förändra, vilket skapar en krock och gör det ännu svårare att ta sig loss. Dessutom lever vi i mångfaldiga samhällen där individen speglas av sin kultur, religion och överlag har väldigt olika värderingar och syn på saker och ting. Även detta kan leda till en krock på hur man ser på en struktur vilket också försvårar det att förändra och ta sig loss.

Länk till power-point: https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTJZYAYrWRKwqivqe41cKyeSXFkmfCqF7gkKPgLSqVzi_JIjCwdiK-9uLioNL7pj3YsYBVKcC4mQeEp/pub?start=false&loop=false&delayms=3000