Genus
Feminism:
- Vi undrar inte bara vad manligt och kvinnligt är utan vi undrar om det behöver vara på detta viset.
- Könsrollerna idag skapas av samhällsstrukturer som också innebär ojämlikheter mellan könen.
- Ex: aldrig haft en kvinnlig statsminister, få kvinnor finns på VD-poster i svenska företag, kvinnor tjänar i snitt mindre än män, o.s.v.
- Vad feminismen förespråkar är att dessa strukturer synliggörs och erkänns.
- Oavsett kön kan alltså den som strävar efter jämlikhet mellan män och kvinnor kalla sig feminist.
- Patriarkatet: (fadersvälde) beskriver den manliga dominans som präglar samhället. Kvinnan har genom patriarkatet underordnat sig mannens dominans. En följd av detta är att det manliga är normen.
- Även om det kanske är bättre nu men kvinnors rättigheter så finns det fortfarande orättvisor som diskriminering och ojämlikhet. Ex: kvinnor blir avskedade pga graviditet.
- Särartsfeminism: menar att i och med att män och kvinnor faktiskt är biologiskt olika ger det oss också olika kvaliteer som i sin tur gör oss bättre lämpade för vissa roller. Särartsfeminister accepterar däremot inre statusskillnad i synen på rollerna.
- Talcott Parsons: var en funktionalist inom sociologin och det kan jämföras med särartsfeminism.
- Likhetsfeminism: ifrågasätter särartsfeminismen, det flesta skillnaderna mellan män och kvinnor är socialt konstruerade. Genus istället för de biologiska könet. Radikalfeminism, liberalfeminism och queerfeminism är inriktningar inom likhetsfeminism. Alla dessa betonar just det sociala könet före det biologiska.
- John Lennon ”Woman is the n* of the world” -kvinnan lever under patriarkatets förtryck.
- Yvonne Hirdman: professor i samtidshistoria samt genusforskning. Hon målar fram en bild av hur kvinnan uppfattas historiskt i skuggan av den manliga normen.
- Pojkar är tuffa och flickor är blyga, pojkar är starka och flickor är svaga.
- Härskartekniker: Berit Ås: Osynliggörande: att inte ge personen i fråga utrymme eller komma till tals. Förlöjligande: att göra sig lustig över en annans idéer istället för att lyssna på personen. Undanhållande: av information är ett annat sätt att härska. (Med fler)
Social konstruktion
Socialkonstruktivism ger oss ett perspektiv på hur människor i ett samhälle samspelar och konstruerar omvärlden. Man diskuterar oftast begreppen genus, könsroller, frihet. Vem bestämmer definitionen av de olika orden? Vad är innebörden av orden? Varför finns dem?
Den inlärda könsrollen:
Vi lär oss våra könsroller som vi lär oss språk och normer. För att förstå detta måste vi se strukturellt på genus och könsroller. Könsroller är något som vi lär oss redan som små och det grundas i våran samhällsstruktur. Vi klär barn olika beroende på kön och lär dom tycka om och leka att med olika saker. Vi utreder dessutom pojkar och flickors beteenden, det är sannolikt att pojkar får mer skäll av sina föräldrar än en flicka.
Den tertiära socialisationen handlar om hur tv och media påverkar oss. Barn lär sig tidigt i barnprogram hur pojkar och flickor förväntas vara och ännu tydligare ser vi denna bild i reklam där kvinnor och män visas upp på väldigt specifika sätt. Stereotyperna av manligt och kvinnligt lyser ofta starkt i reklamen som också ofta är förenklade och överdrivna bilder av människor. Dessa bilder görs till ideal.
Feminism är ett begrepp som många känner sig skeptiska till. Men när betydelsen klargörs för folk är det få som inte tycker sig hålla med om det feminismen strävar efter. Men varför håller sig då dessa ojämlikheter kvar om så många tycks vilja ha en ändring? Ett svar är att problemen inte är personliga, dom är inte riktade till en person. Ojämlikheten lever i strukturen och vi följer dom eftersom vi socialiseras in i dom. Om vi vill ändra på dessa strukturer så kommer det att ta tid, på samma sätt om vi vill ändra på samhällets strukturer kring klass och etnicitet.
Könsdiskriminering. År 2010, av ca 2900 anmälningar till diskrimineringsombudsmannen var 13% om könsdiskriminering. I många fall handlar det om att en kvinna nekats jobb på grund av graviditet.
Löneskillnaden mellan män och kvinnor märks när lönestatistik synas. Tittar vi på samtliga utbildningsnivåer så tjänade män år 2009 i genomsnitt 30 126 kr per månad och kvinnor 25 655 kr per månad. Det bli alltså en skillnad på nästan 4 500 kr. Tittar vi på de med gymnisial utbildning så tjänade män i snitt 26 892 kr och kvinnor 23 288 kr. En skillnad på drygt 3 600 kr. Tittar vi på de med högre utbildningar så tjänade män i snitt 36 618 kr och kvinnor 29 069 kr, en skillnad på 7 500 kr. Löneskillnaderna tycks alltså höjas ju högre utbildningsnivå.
Protest och kvotering är två sätt att genom ibland tuffa insatser försöka få en ändring. 1955 i USA visade Rosa Parks ett tydligt exempel på protest. Under den här tiden var det lag på att mörkhyade skulle lämna plats för de ljushyade på bussen men en dag vägrade hon att göra det och detta ledde till ett uppror vilket startade bojkotter som sedan slutade med en lagändring. Ett annat sätt att skapa ändring är genom kvotering som vi ibland använder oss av här i Sverige. Genom att göra det lättare att komma in i en bransch som samhället upptäckt ojämställdhet så tänker man sig få in olika slags folk i jobben. Detta har dock kritiserats då en del människor får lättare än andra att komma in i en bransch än andra som kanske kämpat mycket hårt för att komma till den plats dom är. I Sverige har även föräldraledigheten skapat stor diskussion där man sett att kvinnor oftast stannar hemma längre med barnen än vad männen gör. Många tycker därför att man ska dela på föräldraledigheten lika medan andra tycker att familjerna själva ska få betsämma.
Våra tankar:
Ellen :Jag upplever att mycket av det som står i kapitel 7 i boken är sant och jag kan märka av det även i vardagen. Jag har två systrar och en lillebror hemma och jag såklart märka av en viss skillnad i hur vi behandlas och förväntas vara. Som exempel så favoriserar pappa min lillebror väldigt mycket pågrund utav att han är just kille för han tycker att då kan han göra “grabb-grejer” tillsammans med honom som att titta på actionfilmer, åka gocart och köra små radiostyrda bilar osv. Och många gånger har jag upplevt att jag blivit utanför på grund av detta då han inte ens frågar om jag vill med och göra sånna grejer fast jag egentligen skulle tyckt att det hade varit roligt. Sen är ju kläder också en sån grej som man påminns ständigt om. Jag får ju mer komplimanger om jag har en klänning på mig hemma än om jag har en skjorta, och när jag växt ur mina kläder eller tröttnat på något och den är en viss färg och jag frågar om han vill ha den så tycker mamma och pappa att “nä den är kanske lite för tjejig?” även fast det kanske bara är en vanlig t-shirt. Sen minns jag även när min kusin skulle ha bröllop och vi skulle köpa kläder inför det och pappa blev arg på mig för att jag inte ville ha en klänning utan kanske bara en fin skjorta och byxor. Och han ville absolut att jag skulle ha klackskor men jag vägrade men det slutade med att jag fick ha en klänning och fina platta skor. Så det är klart att man märker av att skillnaden på hur man “ska” bete sig och se ut sitter kvar i vår samhällsstruktur ibland. Det märker man ju också i ett tydligt exempel med en kille som gick i min klass förut. Han tycker om att sminka sig och att ha på sig rosa osv och han har blivit mobbad otroligt mycket på grund av hur han vill klä sig.
Emelie: Jag tycker att kapitlet tar upp saker som är väldigt relevanta i dagens samhälle, just angående genus och skillnaden mellan dem. Och att det också finns en skillnad på dem i samhället är onödigt i min mening. Jag har växt upp med ganska tydliga könsroller, men jag vet att mina föräldrar inte skulle ha något emot om jag som barn ville leka med stereotypiska ”killgrejer”. Det är inte förens i senare år nu på gymnasiet då jag har insett att jag inte är ett sånt fan av det ”tjejiga”. Jag sminkar mig inte sköter inte om mina naglar som jag brukade göra när jag var mindre, och så vidare. Men jag ser på mina föräldrar, mest min pappa att han inte gillar det så mycket, till exempel när jag rakade av mig håret. Jag älskar att bära söta klänningar men också att bära säckiga jeans och t-shirt.
Tarin: Det som tagits upp i detta kapitel är väldigt aktuella dagens samhälle. Diskussioner om genus, feminism och olika könsroller är något många har starka åsikter om. Personligen, har jag flera gånger bemött kommentarer som “så ska inte tjejer bete sig”, att det finns olika könsroller och uppfattningar om hur kvinnor/män borde vara är inget som jag anser är ett problem så länge det inte förtrycker någon. Med åren har definitionen av de olika begreppen också förändrat.
Jag har själv inte upplevt att mitt beteende eller hur jag klär mig på något sätt är tvingade av samhället, självklart kan detta bero på att jag bara omedvetet accepterat det. I västvärlden har jag på senaste tiden sett många killar som använder smink och det har börjat bli mer socialt acceptabelt än vad det var för 10 år sedan och kvinnor förväntas inte längre att stanna hemma och ta hand om barnen. Självklart förändras olika syner, olika snabbt, beroende på vart i världen man befinner sig i.
Vår Powerpoint: https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vRaep2cJgi3--UEnzCdYROSHDnH-51CVrKMUswuisJve-xcloN657hv29PmDMh8WCr2CaKLMGAGxq3F/pub?start=false&loop=false&delayms=3000
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar