Emilie- Observation

Här kommer mitt resultat från min observation, lite försenad men med giltiga skäl varför. 

Observation- Emilie T.N

Den observation jag valde att göra var att se hur många som egentligen sätter sig på platsen i tåget menad för personer med en funktionsnedsättning, när de själva inte har någon sådan. Varför jag valde just detta är för att allmänna platser som butiker och restauranger ofta har stor brist på tillgänglighet för alla, därför kom idén om anpassningarna som faktiskt finns i lokaltrafiken utnyttjas av rätt människor eller inte.

Hypotes

Jag trodde inte att det skulle vara så många som satte sig på platsen som det faktiskt var. Dessutom trodde jag inte att det var så många kvinnor som satte sig på platsen jämfört med antalet män.

Metod

Min observation ägde rum på tåget från Stockholm mot Huddinge (15 min resa) samt fyra resor från Huddinge mot Tumba (10*4 min resa). Den enda skillnaden på resan från Huddinge mot Tumba är den att de rosorna är observerade under olika tillfällen och dagar. Däremot skedde alla observationer med tågresan från huddinge mot Tumba under morgonen mellan klockan 8.00 och 09.30. Tågresan Stockholm mot Huddinge observerades under en söndagseftermiddag. Jag observerade kvinnor, män och barn. Både kvinnor som satt kvar under tågresan som jag åkte med, och kvinnor som lämnade sin plats tom under tågresan. Samma sak gällde även för barn och för män.

En vagn innehåller fyra stycken olika säten för personer med en funktionsnedsättning och därför var det bara möjligt att ta reda på hur många som satt på just de olika sätena i vagnen som jag satt på.

Resultat:

Resa	Kvinna som sitter kvar	Man som sitter kvar	Barn under 10 år som sitter kvar	Kvinna som lämnar	Man som lämnar	Barn under 10 år som lämnar
Stockholm-Huddinge	2			1		1
Huddinge-Tumba		1		1
Huddinge-Tumba	1	1		1
Huddinge-Tumba	1				1
Huddinge-Tumba	2				1

Analys: Det som är svårt att säga är att detta skulle vara ett exakt svar eller redogörelse för hur många det faktiskt är i ett pendeltåg som sitter på en plats för personer med en funktionsnedsättning. Det hade varit en bra grej och något som skulle hjälpt massor om jag kunde byta vagn under resans gång. Av en slump kanske jag hamnade i en vagn där flest kvinnor dras till. Det kan bero på många aspekter och därför är det svårt att göra en generalisering av resultatet också. Eftersom det var brist på tid och tillgänglighet från min sida fanns inte chansen att åka längre sträckor än de angivna i tabellen. Det som också kan ses som ett problem är att vagnen vid några tillfällen var relativt tom på folk. Detta var säkerligen på grund av att observationen skedde vid alla tillfällen något efter rusningstrafik.