Genus - reflektion Grupp E

Länk till presentation

https://docs.google.com/a/skola.botkyrka.se/presentation/d/1jp_HMGl_xUi8yRL39xtSF0sec9C_Go1iv1BVpu5uiZ8/edit?usp=sharing

Social konstruktion

Malin:

Att fundera över alla sociala konstruktioner som skapats har ungefär samma effekt som att säga skål +20 gr tillslut börjar vi ifrågasätta allt vi vet, vårt språk, sättet vi för oss, vi börjar ifrågasätta om vi gillar och ogillar vissa saker för att det förväntas av oss. Jag hade en teori som jag hoppas inte förolämpar någon, för sociala strukturer är stämplar och trots att det är ett bra system när man kategoriserar saker, giftig och ogiftig mat så har vi också stämplat människor och skapat stereotyper för att känna igen dessa. Min teori är att om vi inte hade haft stämplar och stereotyper som följer med så skulle vi inte heller ha lika många oidentifierade. Det är mycket troligt att många som varken tillhör könen man eller kvinna eller känner sig som båda inte gör detta för att de vill ha anatomin av en man och en kvinna utan för att de inte känner sig som den stereotypiska kvinnan/mannen. Självklart finns det många sorters människor och att kategorisera allt och speciellt alla är som bland annat skapat våra relationer. En förälder kategoriserar sitt barn som just det och stereotypen är att detta måste ses efter och skyddas m.m.

Ornina:

Gabriella:   

Feminism

Malin:

I ett kapitel om genus så är det inte konstigt att både termerna feminist och patriarkat är ständigt pågående teman för att de just är motsatser, vi människor kan göra om var som helst till ett vi och dem. Just detta är tydligt med de som är emot feministrörelsen, det främsta argumentet man får höra till detta är ett klagomål på namnet. Feminister är för samma rättigheter, villkor m.m för alla, män, kvinnor, oidentifierade och därför tycker dessa kritiker att feminister borde ha ett namn som representerar män också. Ett näraliggande exempel på detta tänk var när #BlackLivesMatter började trenda och #AllLivesMatter kom efter. (Jag är väl medveten om att motsatsen till black inte är all). Det många glömmer eller inte vet är att termen feminist kommer från den tid när kvinnor hade näst intill inga rättigheter överhuvudtaget och män hade respekt och förmåner så det räckte och blev över. Majoriteten av feminister då och nu kämpar för att kvinnor ska ligga lika med män inte komma före.     

Ornina:

Gabriella:

Typer av feminism

Malin:

Den här rubriken fokuserade mycket på att dela in feminism i likhetsfeminism och särartsfeminism, i likhetsfeminism hittar vi termen radikalfeminism och det näststörsta argumentet från kritiker. Precis som all annan tro, idealism m.m så är de de cirka 10% längst ut i kanten som ses och hörs allra mest men att majoriteten av feminister inte är kvinnosupremister passar inte kritikernas agenda och argument. Texten tog också upp funktionalisten Talcott Parsons teori om att en balans skapas i hemmet när mannen jobbar och kvinnan lagar mat och tar hand om barn. Jag tycker han har helt rätt med en ganska så häftig akilleshäl. Anledningen till att en sådan traditionell arbetsfördelning funkar är att då kvinnan inte har någonting att att själv bestämma eller välja och mannen har makt över kvinnan så har vi en balans. Den relation som vi har skapat är dock liknande en förälder och dess barn som förr i tiden när en ung kvinna blev bortgift av sin pappa och maken sågs som den nya pappan. Det här systemet funkar när ett barn behöver lära sig av sin förälder. En vuxen kvinna eller man utan diagnoser eller psykiska sjukdomar behöver inte vägledning på samma sätt. Den enda anledningen till att du upplever en balans i denna situation är för att du har kört över och plattat ner allt motstånd med en sån där maskin som Rulle var i Byggare Bob. Börjar de resa sig igen så har du snabbt ett uppror och obalans.    

Ornina:

Gabriella:

Mannen som norm

Malin:

Det här kapitlet tog upp mycket stereotyper och vad som nämnts de skapas av social konstruktion. Jag har också läst herr och fru Lennon citatet till temporär blindhet. Norm är samma sak som stereotyp och därför på många sätt är överordnad dess motsats och om mannen är normen då är kvinnan underordnad. Att kvinna har på sig byxor är sen ganska långt tillbaka inget konstigt. Speciellt i början av 2000-talet så sågs de så kallade pojk-flickorna som de coola och de tillsammans med de maskulina killarna var “innegänget”. I texten så beskrivs en typisk kille som stark,bråkig och tuff. Som sagt var så är det inte konstigt att tjejer har byxor eller att vissa beter sig typiskt maskulint men en kille som har attributen svag, lugn och blyg ses ofta som feminin och ofta används ordet tjej eller kvinna som ett skällsord t.ex. “Du kastar som en tjej” och varje cheesy tonårsfilm där en fotbollstränare kallar laget för “ladies”. Det är alltså coolt för en kvinna att bete sig stereotypiskt maskulint eftersom att vi ser en man som någon bättre och en man som beter sig typiskt feminint är skämmigt och fel för att kvinnor ses som sämre.

Ornina:

Gabriella:

Upprättandet av den manliga dominansen

Malin: Just den här rubriken fokuserade nästan bara på Berit Ås fem härskartekniker och det lustiga med dessa är att de alla direkt tagna från skolgårds mobbaren i så lågt som förskoleklassen. Både osynliggörande och undanhållande av information handlar om direkt utfrysning, den gruppen inte gillade eller som inte hade rätt scarf (ja detta var en regel på riktigt) fick inte vara med och leka. Att förlöjliga de som man känner sig vara under är ett annat mobbar trick och detta händer på grund av avundsjuka t.ex. om man får sämre betyg än någon annan så kan man säga att personen är ful och därför nördig/smart. Dubbelbestraffning och påförande av skuld/skam är klassiska sparka på den som ligger konceptet och att aldrig kunna vinna är bland det bästa sätten att hålla någon nere eftersom att du själv ser personen som ett hot men den du dubbelbestraffar har ingen aning om att den egentligen påverkar.    

Ornina:

Gabriella:

Den inlärda köns bilden

Malin:

Den här rubriken tog upp mycket som nämndes i de tidigare kapitlen som förstahands, andrahands och tredjehands agenter var jobb det är att integrera oss i samhället och detta är egentligen samma koncept som jägare och samlare och high school klickarna i Mean Girls bara fler klickar/grupper att hålla reda på. Allt handlar fortfarande om ledare och följare och eftersom att vi som flockdjur är “programerade” för att passa in i flocken för att inte bli utfryst och betydligt höja risken för att dö, så försöker vi i vårat utseende, beteende m.m matcha gruppens. I dagens samhälle är att födas att bli placerad i en box med antingen rosa barbies eller blåa leksaksbilar. Från första blicken av en bebis eller till och med långt innan då man kan med ultraljud se om barnet är en pojke eller flicka, så har samhällsstrukturen förts vidare ännu en generation. Vissa tar sig sedan ut ur boxen, några hoppar in och ut från boxen, använder den som ett fort för att inte bli utfryst och vissa älskar sin låda. Vi alla har dock sett insidan.  

Ornina:

Gabriella:  

Ojämlikheten lever i strukturerna

Malin:

Den här rubriken hängde också väldigt mycket ihop med stereotyper och samhällsstrukturen men något lite nytt var att denna text tog upp varför vi som en majoritet av feminister inte har ändrat strukturen än och varför vi ännu inte har fullkomlig jämställdhet. Argumentet att det har blivit mycket bättre och att att ändra en struktur inte går på en natt (exemplet om att trampa upp en stig), håller mycket stadigt till nästkommande rubrik. Däremot kan jag vilja argumentera att även fast rättigheter och löneskillnader har blivit mycket mer jämställda så har mycket av de fördomar och sexistiska kommentarer praktiskt taget endast har bytt skepnad från att “kvinnor bara är bra för att laga mat, ta hand om barn och städa” så ses de nu som “bara bra för sex”. Det var t.ex. en video på YouTube där kvinnor såg sexistiska ads från 50-60 - talet där en kvinna blev smiskad av sin man som en kaffereklam och en annan hade en snara runt halsen och tänkte skjuta sig själv i huvudet på grund av en dålig hårdag. Sedan fick de se en ad för Dolce Gobana där en kvinna låg på marken med minst åtta män som (ursäkta klichen) stirrade på henne som rovdjur på en köttbit.    

Ornina:

Gabriella:

Könsdiskriminering

Malin:

Under rubriken könsdiskriminering så stog det oerhört lite men just att gravida kvinnor ofta nekas arbete måste jag säga inte förvånar mig alls. Min pappa berättade för länge sedan att hans teori på varför kvinnor får mindre i lön än män är för att om de sen blir gravida och ska vara mammalediga så får de resten av pengarna som sitt bidrag på samma gång. Från ett moraliskt perspektiv så känns det konstigt att själv eller höra att någon annan missunnar en gravid kvinna någonting, en gravid kvinna har sen längre bak i tiden än hellanismen behandlas med vördnad och respekt. Till och med brottslingar och fångar brukar ha en kod emot att skada en gravid kvinna, med detta skrivt så förstår jag affärs perspektivet och lika som det blir dyrare för en skola att ta in en elev som behöver mycket kostsam hjälp så är det även en belastning för ett företag att anställa en person som inte kan arbeta lika flitigt som andra och som dessutom ska vara borta på grund av graviditet.  

Ornina:

Gabriella:

Löneskillnader mellan män och kvinnor

Malin: Att löneskillnaderna växer ju högre utbildning man har var definitivt nytt för mig och för att säga sanningen så förstår jag inte alls varför. Min tanke var att arbetsgivare borde betala den mest kvalificerade, utbildade och helt enkelt bäst för jobbet mest. Man skulle ju kunna tänka sig att ju mer utbildad man är destå mindre spelar det roll vilket kön du tillhör.

Protest och kvotering

Malin:

Den sista texten delade de i tre delar:

Protest: handlade mest om Rosa Parks som med denna gärning att inte ge efter för visupremesister har inspirerat andra till andra dåd långt efter. Rosa Parks var däremot inte den första som protesterade genom att vägra ge upp sin sittplats. Claudette Colvin gjorde tidigare samma sak som bara femton år, Claudette dömdes till Juvie (ungdomsfängelse).

Kvotering: tog upp både positiva och negativa punkter med kvotering. Särbehandling är ett jätte effektivt sätt att skapa och dessutom kontrollera mångfalld/diversitet, däremot så tänker inte många på de andras perspektiv fören de är den personen. Det kan vara många som inte kom med och kan lätt bli om att ha en okonventionell hobby eller ha rätt kontakter.

Inte fullt opassande så handlade detta kapitel fokuserat på genus också kort om föräldraledighet. Inte helt okonventionellt var det heller att få reda på att det är vanligare med mammaledighet än pappaledighet. Jag håller med det som i texten säger att denna längre ledighet leder till att kvinnor hamnar på efterkälken med både chanser till löneförhöjning och karriär. Men man tänka att lösningen med 50% mammaledig + 50% pappaledig istället för 33,3% gr 3 för mammaledig, pappaledig och välj själv inte funkar för alla i vissa familjer så måste eder part vara hemma eller jobba mer. Dessutom så tycker jag ge för mycket makt och inflytande från staten till våra hem.

Ornina:

Gabriella:  

Genus av Lilly, Nimo, Ida & Ruby

https://drive.google.com/open?id=1o6WEylAZXVyPERCsW_qBrGOqxwmRJByD7yhY4QcEB1I

Reflektion över genus

Genus - det socialt skapade könet:

I detta stycke får vi läsa om att John Lennon sjöng om att “ Woman is the nigger of the world” och med detta menade han att kvinnor är en underordnad grupp precis som mörkhyade personer genom historien underordnas vithyade. De påstår i boken att med hjälp av begreppet intersektionalitet kan vi enklare förstå vad Lennon menade. Man anser att kvinnan är underordnad och mannen är den som ha makt och status. En kvinna som är mörkhyad är ännu mer utsatt med tanke på den rasism och diskriminering som finns i samhället.

Våra åsikter angående detta är att det genom historien har varit så att det är mannen som har makten och har hög status medan kvinnan är den som underordnas samta att mörkhyade kvinnor har haft det ännu svårare genom åren så detta stämmer.

Våra tankar och åsikter kring detta är att det är fel att det blivit på detta vis eftersom att kvinnor spelar ingen roll vilken hudfärg man har kan man ha kämpat extremt mycket i sitt liv och har åstadkommit något riktigt bra men ändå så är kvinnan underordnad. Detta skulle vi säga är rätt så orättvist då män och kvinnor kan ha samma yrke och samma arbetsuppgifter men ändå så är det mannen som är högre uppsatt och tjänar mer än kvinnan varför ska det vara på detta sätt egentligen? Och att en kvinna som är mörkhyad har det ännu svårare pga diskrimineringarna samt rasismen som vi har i dagens samhälle är ofattbart eftersom att mörkhyade människor är enbart människor precis som vithyade. De kan också ha otroligt bra utbildning men ändå bli utsatta för diskriminering samt rasism som förstör för de i framtiden och det ska inte vara på detta sätt.

Social konstruktion:

Socialkonstruktionismen har som intresseområde att visa hur människor gemensamt genom språklig aktion konstruerar vår omvärld.

För att förklara hur konstruktionismens tänkande fungerar så tänker vi oss dig själv samt en stol. Du sitter på stolen och vet att det är en möbel som är tillverkad för att sitta på. Att själva stolen av trä finns ifrågasätter du aldrig men däremot skulle en socialkonstruktionism säga att själva förståelsen av stolen är socialt konstruerad. Ett socialkonstruktionistisk synsätt skulle säga att det inte är naturen som givit att det är män som ska gilla blått och ha på sig byxor medan tjejer ska tycka om rosa och ha på sig kjol.

Våra åsikter angående detta är att alla människor får klä sig och göra vad de vill. Är det så att en tjej tycker om blått då ska hon få göra det utan att bli kränkt eller liknande eftersom att det endast är  normer som säger att tjejer ska tycka om rosa och bära kjol men vem säger att det är fel för en tjej att tycka om blått och bära byxor eller tvärtom?

Feminism:

Feminism känns som ett missuppfattat begrepp idag. Ett exempel är Linda Skugges uttalande, som står med i läroboken. Hon skriver att feminister förknippas med kvinnor som protesterar högt och ser ut på ett visst sätt, men det är inte alls vad det står för. Feminism betyder jämställdhet mellan mannen och kvinnan. Det betyder inte att kvinnan ska vara högre uppsatt än mannen eller att alla feminister hatar män, som många verkar tro. Istället för att skriva hur feminister uppfattas så borde Linda Skugge skrivit om vad en feminist verkligen är och på så sätt få flera att öppna ögonen för feminism. Just nu har vi ett patriarkat, vilket betyder att männen har en dominans i samhället. Feminister vill få bort patriarkatet och istället göra samhället lika mellan män och kvinnor. Alltså, feminister vill ha det LIKA mellan män och kvinnor- inte att någon ska vara över den andra.

Typer av feminism:

Inom feminismen finns det olika inriktningar. Det är Särartsfeminism och Likhetsfeminism. Särartsfeminism menar på att mannen och kvinnan är biologiskt lämpade för olika roller, men rollerna ska ändå vara jämlika mellan könen. Likhetsfeminism menar istället att de flesta likheterna mellan män och kvinnor är socialt konstruerade.

Med andra ord; en särartsfeminism tycker att mannen och kvinnan kan ha biologiskt olika roller. Till exempel att mannen ofta har rollen att vara händig och jobbar som snickare, rörmokare eller lastbilschaufför. Medan kvinnan ofta har rollen som den som “tar han om”, och jobbar som städerska, dagisfröken eller som är hemma och tar hand om familjen. En särartsfeminism tror alltså att människan är biologisk tillämpad för att ha sina roller. Trots att könen har olika roller så tycker de ändå att det ska vara jämlikhet, så inget kön ska dominera det andra. Det kan vara en sådan sak som att en man och en kvinna ska ha samma betalt, och inte att mannen ska få mer än kvinnan.

En likhetsfeminism tror istället att människan inte har biologiskt lämpade roller, utan de tror att det är samhället som konstruerar skillnaderna och likheterna mellan könen, det vill säga genus. Det vi ser runt omkring oss tar vi efter, så om vi sett att vår mamma är den som lagar mat och att pappa är den som snickrar på huset så kommer vi ta efter det och tro att det är så det ska vara. Hade det istället varit så att vår mamma stod och snickrade på huset och pappa som lagade mat hade vi trott att det var så det “skulle” vara och tagit efter det. Det vill säga, att vi tar efter det vi ser runt om oss i samhället och därför är likheterna och skillnaderna socialt konstruerade enligt likhetsfeminismen.

Det är svårt att säga vilken av inriktningarna som är rätt eller fel eftersom det inte finns något rätt eller fel, man får helt enkelt bilda sig en egen uppfattning. Vissa tar det goda från båda, det behöver inte vara svart eller vitt. Båda inriktningarna står i slutändan för att det ska vara jämställt mellan mannen och kvinnan.

Mannen som norm:

“The nigger of the world” är ett känt citat som John Lennon uttalade för många år sedan. Det han menade med det uttalandet var att kvinnan är underordnad mannen så som mörkhyade var (och på vissa ställen i världen tyvärr fortfarande är idag) förr.

Att mannen är normen gör kvinnan till mannens motsats. Alla männens egenskaperna blir oftast kvinnans motsats, som stark, tuff och bråkig till mannen blir kvinnans svag, snäll och blyg. Det är eftersom man betraktar kön med olika ögon som mannen som norm uppstår. Till exempel är det ofta mer okej för en kille att vara högljudd och bråkig än om en tjej skulle vara det eftersom det inte är enligt normen att en tjej ska vara så. Det är säkert inget man tänker på, utan det går av ren automatik att man tänker mannen som norm. Att vi tänker så har med hur samhället har format oss att göra. Som tidigare nämnt hade det säkert sett annorlunda ut om vi var vana vid att kvinnan var normen i samhället. Det man växer upp med, och är van vid, blir oftast normen. Männen är de som dominerar i samhället idag och många är vana vid det, därför gå vi med på det så lätt.

Frågan är, vad är det som gör att många sväljer det och tycker det är okej? Hur kan det vara okej att männen ska vara “bättre” än kvinnan? Männen är dominerande i vårt samhälle idag och med tanke på hur långt allt annat har kommit i utvecklingen idag så är det dags att även jämlikheten utvecklas och att kvinnan tar lika mycket plats i samhället som männen. Männen ska inte längre vara normen!

Upprättandet av den manliga dominansen:

Boken beskriver att den manliga normen upprätthålls genom olika härskartekniker. Berit Ås presenterade i slutet av 1970-talet 5 olika härskartekniker som visar hur männen kan förminska och stänga ute kvinnor i vissa sammanhang vilket de gör för att sin makt och position i samhället. Det är inte alltid män som använder de mot kvinnor utan människor kan göra det mot varandra när vissa personer är i underläge. De 5 härskarteknikerna är osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam.

Det vi tycker om detta är att det stämmer till viss del. Det är väldigt generaliserande och det stämde säkert bättre under 1970-talet när dessa 5 härskartekniker presenterades. Samhällets strukturer och normer har förändrats lite under åren men till viss del stämmer detta fortfarande i vissa situationer. Det som fortfarande inte förändrats är detta om påförande av skuld och skam och ett exempel är där, likt boken säger, när en kvinna blivit våldtagen. hon får ofta frågan om vad hon hade på sig och om hon var lättklädd vinklar vissa det som att det var kvinnans fel. det har alltså inte förändrats och det stämmer fortfarande. Dessutom kan dubbelbestraffning finnas kvar på vissa platser där kvinnan kan åka med barnen till aktiviteter men hon prioriterar då bort vissa andra saker. Dubbelbestraffning lever kvar idag till viss del och ibland blir männen inte nöjda vad kvinnan än gör men det är inte i samma utsträckning som det var förr.

De härskartekniker som inte syns speciellt mycket är förlöjligande, osynliggörande och undanhållande av information. Det är sällan en kvinna inte blir informerad om olika saker, idag får kvinnor framföra ideer utan att männen gör sig löjliga över det och idag har kvinnor mer makt i samhället och tar mer plats vilket gör att männen inte kan göra de osynliga och kvinnornas åsikter tankar utan idag måste de lyssna för strukturen ser inte likadan ut som på 1970-talet. Man kan se vissa spår eftersom strukturen är svår att ändra snabbt så vissa spår av strukturen framgår fortfarande men det är inte saker som märks tydligt.

Den inlärda könsbilden:

Det finns från början en uppfattning om vad som är manligt och vad som är kvinnligt. När barnen är små ska tjejerna ha klänningar och rosa medan killarna ska ha byxor och tröja och de ska ofta vara blå eller gröna. Vad som är kvinnligt och manligt lever i normerna och vi får se inom den tertiära socialisationen som i detta fall är sociala medier hur det manliga och kvinnliga idealet framställs. Vi har alltså en inlärd könsbild och vi har normer för vad som är kvinnligt respektive manligt.

Det vi tycker om detta är att det stämmer. Vi har en uppfattning om vad som är för tjejer och vad som är för killar vilket vi fått vid tidig ålder. Det lever kvar sedan länge och ett exempel på vad som är kvinnligt är det långa håret. När det kommer en person med långt hår på en video tror vi från början att det är en tjej men det visar sig att det är en kille. Den första tanken man får upp är att det är en tjej, bara för att man ser det långa håret tror man att det är en tjej och det är pga de normerna som finns i samhället idag.

Ojämlikheten lever i strukturerna:

Feminism är ett begrepp som betyder att man vågar se ojämlikheter i samhället och att man kräver jämställdhet. Om nu så många strävar efter jämställdhet kan man tycka att det borde förändrats men ojämlikheterna ligger i strukturerna och strukturerna är svåra att förändra. Vi lever i strukturerna och socialiseras in i dem och det är svårt att få igenom en förändring och det tar tid.

Vi ser i dagens samhälle att det är otroligt många som är feminister och står för jämställdhet och det är svårt att förstå varför det inte har skett en förändring ännu. Att ojämlikheten ligger i strukturerna stämmer och det har varit ojämlikt länge i samhället. Det gör att det kommer krävas flera år av feminism och strävan efter jämställdhet för att kunna komma till en strukturell förändring.

Könsdiskriminering:

Under 2010 inkom det ca 2900 anmälningar till diskrimineringsombudsmannen och 13% av de handlade om könsdiskriminering. I många av de fallen handlade det om att en kvinna nekats ett jobb på grund av graviditet.

I samhället finns det könsdiskriminering men man ser den inte tydligt i vardagen. Det är heller inte lika mycket könsdiskriminering idag som det var för många år sedan. En situation där könsdiskriminering dock finns är om man jämför inom fotbollen eller andra sporter. Det lockas absolut fler personer till matcher där männen spelar och vissa kan dessutom fråga kvinnor som spelar fotboll varför de ens sysslar med det för det är en manlig sport. Det är samma sak inom ishockeyn. Män kan undra varför kvinnor ägnar tid åt det för det är en hård och tuff sport och kvinnorna skulle inte klara av de hårda tacklingarna. Dessutom har man infört ett visst förbud mot kvinnorna att tacklas och det anser vi är könsdiskriminerande.

Löneskillnader mellan män och kvinnor:

Det finns löneskillnader mellan kvinnor och män och de ökar i takt med utbildningsnivå. En man som utbildat sig lika länge som en kvinna kan i vissa fall få ca 7500 kronor mer i månaden.

Dessa löneskillnader lever kvar. Kanske inte lika grova men de lever kvar i strukturerna de också. Detta är också ojämlikt och som redan diskuterat vet vi att ojämlikheterna ligger i strukturerna och det tar tid att ändra. Det är synd att det fortfarande finns men om folket kämpar och strävar efter total jämställdhet några år till kan det komma att bli totalt jämställd fast vissa spår av de gamla strukturerna kommer dock leva kvar länge.

Protest och kvotering:

När man vill få till en strukturell förändring kan det krävas tuffa insatser. En sak man kan göra är att protestera. Rosa Parks var svart och levde i USA och år 1955 protesterade hon och det ledde till en förändring. Hon som var svart reste sig inte från bussätet även fast de svarta var tvungna att lämna plats åt de vita. Hennes protest startade en process som ledde till en lagändring. Det andra sättet är kvotering vilket innebär att man gör en positiv särbehandling för att förändra strukturerna. Kvotering är dock en omdiskuterad metod eftersom det uppstår en viss orättvisa.

Det vi tycker är att man kan använda sig av de två metoderna i olika situationer. Alla situationer går inte att lösa med kvotering elle protest, ibland kan man inte lösa situationen med någon av dem. Det är inte alltid att det funkar men man kan alltid försöka att använda sig av någon metod om man vill förändra strukturerna. Kvotering fungerar om man t ex vill ha fler kvinnliga elektriker. Då tar man in fler kvinnor på elektiker-programmen än tidigare och då får man det att se ut som att det är en linje för båda könen och då kan man få till en strukturell förändring. Protester fungerar i vissa fall men det krävs att en protest skapar en debatt och sätter igång en process för att det ska leda till en förändring av strukturerna. Om man protesterar i en situation skulle det kunna eskalera och det man protesterar mot blir bara värre. Om det skulle vara protester mot festivaler att det var låg säkerhet för kvinnor och att det fanns hög risk att bli våldtagen skulle konsekvenserna kunna bli att männen blir allt värre. Det behöver inte göra att allt lugnar sig utan det kan även bli värre.

Länk till vår powerpoint:
https://docs.google.com/presentation/d/1lMmyktat3wILizjDsnX5FulIfVl-f0dpGNu8nK8adS8/edit#slide=id.p

Madeleine, Ellen & Alice

Genus av Tarin, Emelie och Ellen

Genus

Feminism:

• Vi undrar inte bara vad manligt och kvinnligt är utan vi undrar om det behöver vara på detta viset.
• Könsrollerna idag skapas av samhällsstrukturer som också innebär ojämlikheter mellan könen.
• Ex: aldrig haft en kvinnlig statsminister, få kvinnor finns på VD-poster i svenska företag, kvinnor tjänar i snitt mindre än män, o.s.v.
• Vad feminismen förespråkar är att dessa strukturer synliggörs och erkänns.
• Oavsett kön kan alltså den som strävar efter jämlikhet mellan män och kvinnor kalla sig feminist.
• Patriarkatet: (fadersvälde) beskriver den manliga dominans som präglar samhället. Kvinnan har genom patriarkatet underordnat sig mannens dominans. En följd av detta är att det manliga är normen.
• Även om det kanske är bättre nu men kvinnors rättigheter så finns det fortfarande orättvisor som diskriminering och ojämlikhet. Ex: kvinnor blir avskedade pga graviditet.
• Särartsfeminism: menar att i och med att män och kvinnor faktiskt är biologiskt olika ger det oss också olika kvaliteer som i sin tur gör oss bättre lämpade för vissa roller. Särartsfeminister accepterar däremot inre statusskillnad i synen på rollerna.
• Talcott Parsons: var en funktionalist inom sociologin och det kan jämföras med särartsfeminism.
• Likhetsfeminism: ifrågasätter särartsfeminismen, det flesta skillnaderna mellan män och kvinnor är socialt konstruerade. Genus istället för de biologiska könet. Radikalfeminism, liberalfeminism och queerfeminism är inriktningar inom likhetsfeminism. Alla dessa betonar just det sociala könet före det biologiska.
• John Lennon ”Woman is the n* of the world” -kvinnan lever under patriarkatets  förtryck.
• Yvonne Hirdman: professor i samtidshistoria samt genusforskning. Hon målar fram en bild av hur kvinnan uppfattas historiskt i skuggan av den manliga normen.
• Pojkar är tuffa och flickor är blyga, pojkar är starka och flickor är svaga.
• Härskartekniker: Berit Ås: Osynliggörande: att inte ge personen i fråga utrymme eller komma till tals. Förlöjligande:  att göra sig lustig över en annans idéer istället för att lyssna på personen. Undanhållande: av information är ett annat sätt att härska. (Med fler)

Social konstruktion

Socialkonstruktivism ger oss ett perspektiv på hur människor i ett samhälle samspelar och konstruerar omvärlden. Man diskuterar oftast begreppen genus, könsroller, frihet. Vem bestämmer definitionen av de olika orden? Vad är innebörden av orden? Varför finns dem?

Den inlärda könsrollen:

Vi lär oss våra könsroller som vi lär oss språk och normer. För att förstå detta måste vi se strukturellt på genus och könsroller. Könsroller är något som vi lär oss redan som små och det grundas i våran samhällsstruktur. Vi klär barn olika beroende på kön och lär dom tycka om och leka att med olika saker. Vi utreder dessutom pojkar och flickors beteenden, det är sannolikt att pojkar får mer skäll av sina föräldrar än en flicka.

Den tertiära socialisationen handlar om hur tv och media påverkar oss. Barn lär sig tidigt i barnprogram hur pojkar och flickor förväntas vara och ännu tydligare ser vi denna bild i reklam där kvinnor och män visas upp på väldigt specifika sätt. Stereotyperna av manligt och kvinnligt lyser ofta starkt i reklamen som också ofta är förenklade och överdrivna bilder av människor. Dessa bilder görs till ideal.

Feminism är ett begrepp som många känner sig skeptiska till. Men när betydelsen klargörs för folk är det få som inte tycker sig hålla med om det feminismen strävar efter. Men varför håller sig då dessa ojämlikheter kvar om så många tycks vilja ha en ändring? Ett svar är att problemen inte är personliga, dom är inte riktade till en person. Ojämlikheten lever i strukturen och vi följer dom eftersom vi socialiseras in i dom. Om vi vill ändra på dessa strukturer så kommer det att ta tid, på samma sätt om vi vill ändra på samhällets strukturer kring klass och etnicitet.

Könsdiskriminering. År 2010, av ca 2900 anmälningar till diskrimineringsombudsmannen var 13% om könsdiskriminering. I många fall handlar det om att en kvinna nekats jobb på grund av graviditet.

Löneskillnaden mellan män och kvinnor märks när lönestatistik synas. Tittar vi på samtliga utbildningsnivåer så tjänade män år 2009 i genomsnitt 30 126 kr per månad och kvinnor 25 655 kr per månad. Det bli alltså en skillnad på nästan 4 500 kr. Tittar vi på de med gymnisial utbildning så tjänade män i snitt 26 892 kr och kvinnor 23 288 kr. En skillnad på drygt 3 600 kr. Tittar vi på de med högre utbildningar så tjänade män i snitt 36 618 kr och kvinnor 29 069 kr, en skillnad på 7 500 kr. Löneskillnaderna tycks alltså höjas ju högre utbildningsnivå.

Protest och kvotering är två sätt att genom ibland tuffa insatser försöka få en ändring. 1955 i USA visade Rosa Parks ett tydligt exempel på protest. Under den här tiden var det lag på att mörkhyade skulle lämna plats för de ljushyade på bussen men en dag vägrade hon att göra det och detta ledde till ett uppror vilket startade bojkotter som sedan slutade med en lagändring. Ett annat sätt att skapa ändring är genom kvotering som vi ibland använder oss av här i Sverige. Genom att göra det lättare att komma in i en bransch som samhället upptäckt ojämställdhet så tänker man sig få in olika slags folk i jobben. Detta har dock kritiserats då en del människor får lättare än andra att komma in i en bransch än andra som kanske kämpat mycket hårt för att komma till den plats dom är. I Sverige har även föräldraledigheten skapat stor diskussion där man sett att kvinnor oftast stannar hemma längre med barnen än vad männen gör. Många tycker därför att man ska dela på föräldraledigheten lika medan andra tycker att familjerna själva ska få betsämma.  

Våra tankar:

Ellen :Jag upplever att mycket av det som står i kapitel 7 i boken är sant och jag kan märka av det även i vardagen. Jag har två systrar och en lillebror hemma och jag såklart märka av en viss skillnad i hur vi behandlas och förväntas vara. Som exempel så favoriserar pappa min lillebror väldigt mycket pågrund utav att han är just kille för han tycker att då kan han göra “grabb-grejer” tillsammans med honom som att titta på actionfilmer, åka gocart och köra små radiostyrda bilar osv. Och många gånger har jag upplevt att jag blivit utanför på grund av detta då han inte ens frågar om jag vill med och göra sånna grejer fast jag egentligen skulle tyckt att det hade varit roligt. Sen är ju kläder också en sån grej som man påminns ständigt om. Jag får ju mer komplimanger om jag har en klänning på mig hemma än om jag har en skjorta, och när jag växt ur mina kläder eller tröttnat på något och den är en viss färg och jag frågar om han vill ha den så tycker mamma och pappa att “nä den är kanske lite för tjejig?” även fast det kanske bara är en vanlig t-shirt. Sen minns jag även när min kusin skulle ha bröllop och vi skulle köpa kläder inför det och pappa blev arg på mig för att jag inte ville ha en klänning utan kanske bara en fin skjorta och byxor. Och han ville absolut att jag skulle ha klackskor men jag vägrade men det slutade med att jag fick ha en klänning och fina platta skor. Så det är klart att man märker av att skillnaden på hur man “ska” bete sig och se ut sitter kvar i vår samhällsstruktur ibland. Det märker man ju också i ett tydligt exempel med en kille som gick i min klass förut. Han tycker om att sminka sig och att ha på sig rosa osv och han har blivit mobbad otroligt mycket på grund av hur han vill klä sig.

Emelie: Jag tycker att kapitlet tar upp saker som är väldigt relevanta i dagens samhälle, just angående genus och skillnaden mellan dem. Och att det också finns en skillnad på dem i samhället är onödigt i min mening. Jag har växt upp med ganska tydliga könsroller, men jag vet att mina föräldrar inte skulle ha något emot om jag som barn ville leka med stereotypiska ”killgrejer”. Det är inte förens i senare år nu på gymnasiet då jag har insett att jag inte är ett sånt fan av det ”tjejiga”. Jag sminkar mig inte sköter inte om mina naglar som jag brukade göra när jag var mindre,  och så vidare. Men jag ser på mina föräldrar, mest min pappa att han inte gillar det så mycket, till exempel när jag rakade av mig håret. Jag älskar att bära söta klänningar men också att bära säckiga jeans och t-shirt.

Tarin: Det som tagits upp i detta kapitel är väldigt aktuella dagens samhälle. Diskussioner om genus, feminism och olika könsroller är något många har starka åsikter om. Personligen, har jag flera gånger bemött kommentarer som “så ska inte tjejer bete sig”, att det finns olika könsroller och uppfattningar om hur kvinnor/män borde vara är inget som jag anser är ett problem så länge det inte förtrycker någon. Med åren har definitionen av de olika begreppen också förändrat.

Jag har själv inte upplevt att mitt beteende eller hur jag klär mig på något sätt är tvingade av samhället, självklart kan detta bero på att jag bara omedvetet accepterat det. I västvärlden har jag på senaste tiden sett många killar som använder smink och det har börjat bli mer socialt acceptabelt än vad det var för 10 år sedan och kvinnor förväntas inte längre att stanna hemma och ta hand om barnen. Självklart förändras olika syner, olika snabbt, beroende på vart i världen man befinner sig i.

Vår Powerpoint: https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vRaep2cJgi3--UEnzCdYROSHDnH-51CVrKMUswuisJve-xcloN657hv29PmDMh8WCr2CaKLMGAGxq3F/pub?start=false&loop=false&delayms=3000

Genus

Genus

Av: Jennifer Dalla Torre, Marija Stevanovic, Daniel Lovén

___________________________________________________________________________

Genus: Boken beskriver begreppet intersektionalitet - hur olika sociala kategorier exempelvis kön och etnicitet kan samspela med varandra. Det redogörs för hur dessa kan påverka en individs makt och över - och underordningen i samhället. Boken konkretiserar detta genom att jämföra en mörkhyad, lågutbildad kvinna med en vit, välutbildad man

Vidare redogör boken för begreppet genus - det socialt utformade könet. Det ges exempel på egenskaper som förknippas med könen därav att tjejer är si, medan killar är så.

Det enda vi har en åsikt om under introduktionen av kapitlet genus är att identiteten hen och/-eller icke-binär inte tas upp trots att boken belyser att genus är samhällsformade kön. För att konkretisera kan vi ta ett exempel från boken på sida 170 då det sägs “Tjejer är bra på att städa och killar är bra på att snickra”. Vi tycker att det är intressant hur författarna väljer att ta exempel ur stereotypiska könsroller och inte alls belyser dem som kan avvika från dessa. Dock så har vi en förståelse för detta då boken är skriven 2012 och ordet “Hen” blev officiellt samma år.

Social konstruktion: I boken beskriv social konstruktion som en samordning av individers uppfattningar av omvärlden. Det nämns exempel där vi får det förklarat hur vi människor kategoriserar objekt/ting, vi ifrågasätter inte existensen av objekten men vi kategoriserar den utifrån vad vi uppfattar är dess egenskaper samt bestämmer olika benämningar. Boken nämner exempelvis en katt (alltså objekt), vars existens vi inte ifrågasätter. Däremot tilldelar vi den egenskaper som exempelvis kelig och söt samtidigt som vi döper katten. Vi håller helt med bokens förklaring över vad social konstruktion är och innebär. *

Vi anser att det boken berättar om de biologiska skillnaderna i exempelvis hormonsystem och kroppsbyggnad inte går att blunda för. Boken tar upp de två åsiktskrocker som uppstår mellan vad som ska anses vara genetiska egenskaper och socialt konstruerade egenskaper. Även detta håller vi med om. Visst finns det biologiska skillnader mellan könen, mer konkret skillnader i exempelvis kroppsbyggnad och som just boken nämner konstruktionen av hormonsystem . Däremot är alla egenskaper som förknippas med kvinnan eller mannen endast förutfattade meningar och normer, vilket i sig är ett resultat av social konstruktion. Att vi ser på kvinnan som hängiven och pedant samtidigt som vi ser på mannen som stark och ledande är ett exempel på social konstruktiv som inte har något med biologin att göra.

Att det finns delade åsikter om vilka egenskaper av manligt respektive kvinnligt är biologiskt eller socialt kan vara en stor faktor för att de könen som inte är kvinna eller man har det tufft för att bli godkända och accepterade i samhället. Detta för att vi människor helst vill kunna dela in saker och ting men även människor i olika fack, vilket blir svårt då dessa kön går emot både de biologiska och sociala delarna.

Feminism: Boken berättar att feminism är en ideologi som i grund och botten handlar om att ifrågasätta varför de socialt konstruerade könsrollerna finns, varför de är utformade på det sättet och om det går att ändra. Feminismen strävar mot att ändra dessa könsroller för att synliggöra strukturen i samhället där män är överordnade kvinnorna, det så kallade patriarkatet. Genom att göra detta vill man uppnå ett mer jämställt samhälle. Boken lyfter även exempel genom att berätta hur dessa könsroller samt över - och underordningen påverkar bland annat arbetsmarknaden då män i snitt har högre löner än kvinnor och fler män har VD positioner på många arbetsplatser.

Det boken säger håller vi med om eftersom den ger en rättvis bild av feminismen som tydligt målar upp ideologins värderingar och vad denna ideologi strävar efter att uppnå.

Typer av feminism:  Boken berättar om att feminister är ense om de ojämlikheter som finns bland män och kvinnor men att det trots detta finns skillnader i debatter kring genusfrågor, därför delas feminism in i två inriktningar: särartsfeminism och likhetsfeminism.

Särartsfeminister erkänner att det finns biologiska skillnader som har förmågan att påverka olika könsroller men att det trots detta inte ska finnas statusskillnader. Likhetsfeminister sätter istället genus i fokus, det vill säga det socialt utformade könet i fokus. Denna inriktning ifrågasätter skillnaderna mellan könen då dessa skillnader grundar sig i just nomer. I denna breda inriktning räknas bland annat radikalfeminism och liberalfeminism.

Feminism i sig är en väldigt fin tanke och ideologi som i grund och botten har en bra värderingsgrund, men självklart kan man inte hålla med varje ståndpunkt. Just i detta fall är Likhetsfeminismen att föredra framför särartsfeminismen främst för att denna inriktning inte blundar för de socialt konstruerade egenskaperna. Dessa egenskaper är de många av och vi kan inte skjuta in dessa i fack av biologi för att de automatiskt nekar till att dessa finns.

Ett mer konkret exempel för detta ställningstagande: En särartsfeminism skulle anse att män och kvinnor på gymmet ska ta olika vikt för att våra kroppar biologiskt är utformade för olika tungt arbete. En likhetsfeminism skulle istället anse att detta är förutfattat av att normer säger att män är starkare och kvinnor svagare. Absolut har biologi i just detta fall en stor betydelse men samtidigt måste andra faktorer tas till hänsyn. Dels det tidigare nämnda - synen på stryka.   

Mannen som norm: Boken berättar om hur det manliga könet anses vara normen. I och med detta har kvinnan genom historiens gång varit i mannens skugga och levt i förtryck. Kvinnan jämförs ofta med mannen genom att likna dessa två men även betrakta dem som motsatser. Trots detta anses kvinnan ändå inte vara jämlik.

Strukturen där kvinnan jämförs med mannen och därför också underordnas är något vi kan urskilja i samhällen som funnits för fler hundra år sedan, det är alltså inget nytt. Däremot har vi aldrig tänkt på mannen som en norm eller att detta kan vara anledningen till en sådan struktur. Däremot låter det väldigt rimligt, precis som vi jämför våra kroppar med ideal jämförs kvinnan med mannen.

Upprättandet av den manliga dominansen: Boken fortsätter med att berätta hur den tidigare nämnda manliga normen upprätthålls genom så kallade härskartekniker, tekniker för att behålla sin makt och position genom att förminska eller stänga ute. Hur härskartekniker används mot kvinnor presenterades år 1970 av socialpsykologen Berit Ås. Hon presenterade 5 tekniker:

Osynliggörande, då kvinnan blir struntad i och inte får göra sin röst hörd.

Förlöjligande, då man gör sig lustig över kvinnans ideér eller också kläder, utseende osv.

Undanhållande av information, precis som det låter alltså att man väljer att gömma information om exempelvis möten eller beeslut.

Dubbelbestraffning, de fall då kvinnan får skuld för vilket alternativ än väljer. Exempelvis om hon väljer att gå till ett kvällsmöte så anses hon prioritera bort barnen. Samtidigt anses hon prioritera bort jobbet då hon väljer att stanna hemma.

Påförande av skuld, då man skuldbelägger kvinnan för hennes handlingar. Exempelvis att en kvinnas klädsel ifrågasätts då hon blivit våldtagen.

Som kvinna upplever man dessa typer av förtryck dagligen och ibland utan att ens reflektera över det. Exempelvis har man på idrottslektionerna hört “Kasta inte som en tjej nu, vi vill ju vinna!”. Detta är oftast något killarna får höra, men det är ändå ett förlöjligande av kvinnan som behåller makten hos killen då han anses starkare och bättre på att kasta en boll. Ett annat exempel är fester och dubbelbestraffning. Om man väljer att gå på en fest sent på kvällen får man skylla sig själv om man blir cat called eller förföljd. Om man däremot väljer att stanna hemma är man tråkig och behöver släppa loss. Dessa var bara några exempel från egen vardag och upplevelser som går att visa på att det boken säger stämmer.

Detta är tydliga sätt att förtrycka och förminska kvinnan på, däremot är det inte lika självklart att det är en teknik för att utöva eller behålla makten som kommer med att vara man.

Den inlärda könsbilden: Boken berättar hur könsroller är något inlärt, denna inlärning påbörjas redan när vi är barn. Vi lär oss att flickor ska leka med dockor, ha söta klänningar och vara intresserade av balett medan pojkar ska klä sig i blått, leka med bilar och spela fotboll. Detta påverkas även av den tertiära socialisationen, det vill säga vad media lär oss. Exempelvis visar reklam stereotypa bilder av mannen och kvinnan vilket i sin tur utvecklas till normer och ideal.

Det boken säger stämmer. Könsroller är något som implementeras redan i tidig ålder och det grundar sig mycket i det media visar oss. Det media visar blir alltså normativ samt idealiskt och lever vidare i flera generationer, vilket gör att även föräldrar har en inverkan på hur barnen uppfattar olika könsroller. Däremot kan vi i dagens samhälle se en förändring då allt fler föräldrar uppmuntrar sina barn till att våga ifrågasätta dessa normer. De uppmuntrar även barnen till att våga gå emot normerna genom att exempelvis handla på både tjej -  och killavdelningen.

Ojämlikheter lever i strukturerna: Boken berättar om att ojämlikhet är något som lever i strukturen och att det därför är väldigt svårt att ändra på. Vi blir socialiserade in i dessa strukturer vilket gör det svårt att ta sig ur dessa. Strukturer är helt enkelt svårlöst då de är så “naturliga”. Det hade varit enklare om detta berörde endast en person och ansågs som ett personligt problem.

Vi håller med om att strukturer är svårlösta då dem funnits som en del av samhällen under en väldigt lång tid. De blir en vana som då kan vara svår att avskaffa. Det som problematiserar ytterligare är att äldre generationer kan tyckas hålla kvar vid strukturen medan yngre generationer är villiga att förändra, vilket skapar en krock och gör det ännu svårare att ta sig loss. Dessutom lever vi i mångfaldiga samhällen där individen speglas av sin kultur, religion och överlag har väldigt olika värderingar och syn på saker och ting. Även detta kan leda till en krock på hur man ser på en struktur vilket också försvårar det att förändra och ta sig loss.

Länk till power-point: https://docs.google.com/presentation/d/e/2PACX-1vTJZYAYrWRKwqivqe41cKyeSXFkmfCqF7gkKPgLSqVzi_JIjCwdiK-9uLioNL7pj3YsYBVKcC4mQeEp/pub?start=false&loop=false&delayms=3000