Margaret Mead
Margaret Mead levde mellan 1901 och 1978, hon kom att bli en Amerikansk socialantropolog efter att hon studerat socialantropologi, det vill säga läran om människan som gruppvarelse. Förutom detta var hon kulturantropolog och studerade därmed olika folkgruppers kulturer. Idag anses hon vara bland de tre mest välkända kvinnorna i den Amerikanska historien.
Efter sin examen började Margret med fältarbeten, hon åkte till Samoa där hon studerade unga flickor i tonåren. Efter detta skrev hon ett av sina främsta arbeten, boken “Coming age in Samoa” som publicerades år 1928. I boken diskuterar Margret skillnader mellan samoanska flickor och amerikanska flickor i puberteten. I diskussionen påpekar hon bland annat olika sociala och sexuella beteenden.
När hon senare fortsatte sina fältarbeten, tog hon sig till New Guinea där hon studerade uppfostran, könsroller men även sambandet mellan personlighet och kultur.
Mest uppmärksammad blev och är Margaret för sin syn på könsroller samt könsskillnader. År 1931 åkte Margaret iväg till New Guinea, en ö norr om Australien med uppdraget att studera frågan om hur de båda könens sociala personligheter utformas?. Efter att ha studerat tre olika stammar under en period av två år vittnade Mead följande beteende hos respektive stammar:
Stam 1: Både det manliga och det kvinnliga könet i denna stam hade ett beteende som ur ett stereotypiskt perspektiv betraktas som kvinnligt. Mead beskriver i sin bok “Kvinnligt, manligt, mänskligt” de båda könens beteende med orden milt, moderligt och förstående.
Stam 2: båda könen anses som typiskt manligt, väldigt aktiva och tar initiativ till arbete.
Stam 3: könen byter könsroller, män beter sig som den stereotypa bilden av kvinnor då de har långt lockigt hår och utför arbete som exempelvis att handla. Kvinnor å andra sidan beter sig som den stereotypa bilden av män då de är energiska och styr samt ställer mycket.
Mead hade innan denna undersökning förhoppningar om att könsskillnader skulle framgå, men hennes slutsats blev en helt annan. Enligt Margaret påvisade hennes studier olikheter mellan de två könen i exempelvis temperament, en egenskap som vi människor bär på som ett individuellt samt biologiskt anlag helt obundet till kön.
Mead drog slutsatsen att karaktärsdrag och beteenden vi människor har inte är bundna till det kön vi har och att det inte heller är grundat i biologiska sammanhang. Mead menade istället att det är olika samhällen och kulturer som bildar så kallade beteendeideal, ett visst samhälle kan fastställa ett ideal för ett kön medan ett annat samhälle kan fastställa motsatt.
Hon har varit aktiv i offentliga debatter och har bland annat talat inför FN. Hon har även varit en kvinna som i var tidig med att uttrycka sin åsikt om könsroller och feminism. Att hon sa vad hon tyckte under 1900-talet anser vi har påverkat hela synen på feminism idag och gjort att vi idag kan påverka mer och säga fler åsikter än vad vi kanske inte hade gjort om hon Margaret inte hade uppmärksammat allt under hennes levnadsår.
Hon ansåg att kön inte behöver vara biologiskt givna utan att de istället formas kulturellt. Alltså pratar vi i detta fall om genus, hur den kultur man är uppväxt i påverkar människans könsroller. Hon skapade en debatt om allt detta runt kön, genus och könsroller vilket eventuellt har hjälpt oss i dagens samhälle.
Kulturantropologi: Studiet av olika folkgruppers kulturer.
Socialantropologi: Vetenskapen om folkgruppers samhälleliga förhållanden.
Källor:
Marija, Mariana & Ellen.
Tack tjejer!
SvaraRaderaNader