Emilie- Organisation
Det som Max Weber kollade mest på angående organisationer var de mindre grupperna i samhället. Alltså organisationen i undergrupper snarare än en generell grupp av hela samhället.
Byråkrati återkommer ofta när man pratar om kommunikation och studier när det gäller organisationer. Till exempel hierarkin i en organisation som att de allmänna anställda ligger längst ner i hierarkin. Exempel på organisationer som bygger på byråkrati är försvarsmakten, företag som Coca Cola eller Apple eller olika länder.
Partikularism hör ihop med detta och betyder att arbetare fick sparken eller anställdes på grund av icke organisatoriska skäl som vilken könstillhörighet de har, läggning, religion eller etnicitet. Vilket vi idag skulle säga är favorisering, att vissa väljer bort de som har en funktionsnedsättning eller har en annan etnisk härkomst när de ska anställa nya på ett jobb till exempel. Men Max Weber kallar detta för partikularism. Att dessa enskilda människor då skulle göra det bästa med en organisation ansåg Weber vara en nackdel. Det han ville åt i en fungerande organisation är de kvalitativa egenskaperna. Han tyckte därför att en organisation bör styras mer rationellt med bestämda sätt att få en ledare och tydliga sätt att sätta upp formella regler när det kommer till att vara med och rösta.
Max Weber är grundare till begrepp som karismatisk auktoritet. Det han menar då är att en ledare eller ett parti ska vara på ett sätt som får med sig en grupp och organisation. Det kan ledaren göra genom olika retoriska tekniker. Hitler är ett bra exempel på en karismatisk ledare. Ledaren kan till och med anses som gudomlig.
Han tyckte att det var viktigt att det som ses vara en grupp faktiskt är en grupp genom att det är en organisation. Det som ses som grupper kan till exempel vara indelade i olika kön eller etniciteter. Det vill säga att en grupp killar inte kunde ses som en grupp innan de har en organisation. En organisation skapas genom att sätta upp regler som gör att medlemmar integrerar med varandra. För att förstå det lättare kan man säga att en grupp inte kan vara en grupp om ingen känner samhörighet. Om någon skulle sätta in några homosexuella i ett rum skulle inte de vara en grupp förrän det finns något som gör att de följer några slags regler. Det behöver definitivt inte betyda att man känner varandra i en grupp men det blir enklare om det finns en organisation. Det visar sig i kyrkor och moskéer för att nämna några exempel. I kyrkan finns det till exempel speciella seder och regler man ska förhålla sig till vilket gör att kristna har en organisation och känner samhörighet. För att nämna något mer kan inte en muslim bestämma själv när denna ska fasta eftersom det finns regler nedskrivna om när och hur det ska ske.
Källor:Max weber bureaucracy- youtube https://blogs2.abo.fi/sociologiskaklassiker2014/category/max-weber/ och självaste Nader :)
Lilly RELIGION
Max Weber ansåg att i och med att samhället blev moderniserat blev handlingarna mer rationella (logiska) och att det oftast fanns ett förnuft och förstånd som styrde människorna vilket ledde till ett mer organiserat samhälle. Byråkratin (organisationsform där allt arbete bedrivs enligt bestämda regler och väldigt ofta långsamt) skapades i och med att allt blev mer rationellt vilket i sin tur drev på sekulariseringen vilket gjorde att allt fler avbröt sina religiösa traditioner och valde den mer vetenskapliga vägen. Detta har lett till att man kan idag kan se hur allt fler väljer att tro på evolutionsteorin än den Bibliska om Adam och Eva. Weber menade att den mer moderna människan inte längre har plats för tron då personen skapat en sorts “järnbur” som ersatt Gud mot t.ex. konst och musik. Eftersom allt blottades på grund av rationaliseringen finns det ingenting kvar för människan att förstå så frågan som ställs är vem som står och bär ansvaret för sina egna handlingar? Sociologen menade att man inte kan fly genom att lägga allt i Guds händer så människan ska tvingas att handla ansvarsfullt och etiskt och även ta hand om sina handlingars konsekvenser.
Men å andra sidan undrade Weber om det fanns en väg tillbaka och om nya profeter kommer uppstå eller om en återfödelse kommer ske med gamla tankar och ideal. Weber såg ingen annan utväg i det moderna samhället än att det påverkades av rationalitet.
Max Weber var känd för sin vetenskapliga studie om den protestantiska moralen och kapitalismens tankesätt. Han menar att beroende på vilken religion man tillhör så hamnar man på en viss ordning i samhället som omfattar en förklaringsmodell som man inte får ifrågasätta. Prästernas roll som talesmän som de fått från där ovan är väldigt betydelsefull. Weber tyckte att det är den protestantiska och Kalvinistiska moralen som har format kapitalismen. De som trodde på kalvinismen trodde på predestination vilket menas att vissa människor var utvalda till frälsning, medan andra inte var. Att göra denna kategorisering och avgöra vilka som var predestinerade gjorde man genom att se på personens liv. Enligt Weber välsignade Gud de utvalda med materiella fördelar vilket enligt honom bidrog till skapandet av en kapitalistisk anda.
Céline SAMHÄLLE
Max Weber är skapare till många begrepp som fått stor användning inom samhällsvetenskapen såsom den byråkratiska idealtypen och protestantisk etik.
Under Webers tid som sociolog delade han somliga av sina ideologier i skrift. Han skrev bland annat boken “Den protestantiska etiken och kapitalismens anda” som handlar om hans tankesätt angående vilken betydelse protestantismen har för kapitalismens utveckling. I boken framgår det hur Weber utreder, varför kapitalismen växte till, just i västvärlden när det fanns andra likvärdiga områden. Han uppmärksammar att den ekonomiska utvecklingen blev en stark drivande kraft för att få ihop en stor privat rikedom, utan att rikedomen skulle användas för eget bruk. Det är det här han kallar för “kapitalismens anda”. Grunden i denna teori är då att ståndpunkten härstammar i religionen. Förr, var de flesta kapitalisterna kristna och enligt dom fanns det en legend, att det fanns individer som redan var bestämda att hamna i himmelriket efter döden. Av oron som uppstod hos folket, utvecklades en idé. Att i förväg se vilka som var utvalda av Gud att hamna i himmelriket. Det fanns tydligen tecken på om man tillhörde dom utvalda, som exempelvis att man lyckats i arbetet vilket gjorde att många kämpade för ekonomisk framgång parallellt med att lyx var något ont. Det är av den tankegången som kapitalismens anda har sitt ursprung.
Begreppet “idealtyp” kom till existens av Max Weber och är till för att beskriva en analytisk modell som ska användas som redskap, för att förstå världen på ett bättre sätt. Idealtyper är till för att inse hur komplicerad den sociala världen är. Weber vill att vi ska ha förståelse om att, det inte går att begripa samhällets omständigheter i dess helhet och att idealtypen är beroende av dom världsliga frågor som ställs. Weber säger alltså att verkligheten inte har ett “reellt väsen” utan, den kan representeras på olika sätt. Han ger exempel att det på samma vis inte finns en specifik person som representerar den typiska avbilden av en medelsvensson.
Max Weber har en egen idé angående samhällsklasserna vilket är att människorna klassas beroende på vad dom har att ge ut på marknaden alltså deras marknadsresurser. Weber förmodar att människans plats i klassystemet har en koppling till deras egendomar samt vad dom kan stå till tjänst med i samhället.
